TUSSELI Jöns Ohlson suku,Liedakkala,Keminmaa,1675.

[tommypohjanen]

TUSSELI suku.Liedakkalan kylä,Kemin pitäjä,Pohjanmaan lääni,/Liedakkala by,Kemi socken,Österbottens län,

Tusseli Jöns Ohlson Liedakkalan kylä,Kemin pitäjä,Pohjanmaan lääni,vuonna 1675 ensi maininta henkikirjassa,kuollut †1693-1697, kyrckiowächtare,Kyrckwäckare,kyrkväktare,Keminmaa,i Liedakkala 1676-1684 och i Kyrkobyn 1691-93,
puoliso Walborg Michelsdotter(†1680)(begravning) i kyrckian under predikan.Jöns Olofsson betalade då en daler till kyrkan för bårkläder åt hustrun.

http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=12649704

Henkikirja/Tositekirja 1675,kuva 121,Qwarntuls Mantals Lengd af Kiemi Sochn Pro Anno 1675,
Liedackala byy,Jöns Ohlson Tusseli, h:Walbor Michelsdr._2.

Tositekirja 1676:kuva 106,Kiemi sochn,Liedackala,
Inhyses Jöns Ohlsons kyrckiowächtares hustro Walborgh Michelsdr_1.


Varhaisin maininta jota olen löytänyt on siis vuonna 1675 tästä
Jöns Ohlson Tusselista ja vaimosta Walborg Michelsdotter.
Ennen vuotta 1675 en löydä heitä eikä heidän esipolvia mistään.Tusseli nimen tarkoituksesta tai alkuperästä en tiedä mitään.Tiedostossa mainitsemani henkilöt ovat esivanhempiani lapsineen.Tusseli on minun ainoa sukujuuri joka on Kemin pitäjästä.Mahdolliset lisätiedot,vinkit tai korjaukset ovat tervetulleita.


-----------------------------------------------------------------------------------------------
TUSSEL/TUSSELI Jöns Ohlofsson†1693-1697 Kyrckwäckare,kyrkväktare,Keminmaa,i Liedakkala 1676-1684 och i Kyrkobyn 1691-93,

puoliso Walborg Michelsdotter(†1680)(begravning) i kyrckian under predikan.Jöns Olofsson betalade då en daler till kyrkan för bårkläder åt hustrun.
lapsia:

TUSSEL/TUSSELI Gabriel Jönsson/Johansson*n.1660-luvun alku- -†1715/1716 kyrckiovächtar.,kyrckiowäckar,kyrkioväktare,Keminmaa
puoliso ORAVALA Anna Henriksdotter,elossa (1730), Mellan 1697 och 1707 slipper hustrun Anna flera gånger betala mantalsskatt på grund av fattigdom. 1711 står det dessutom att de ”mist alla egendom i vådeld”.
lapsia:
Lisa (född omkring 1690-91, d. 16/9 1711),
Susanna (troligen f. omkr. 1692, d. 15/4 1755)+styng,
Johan (troligen f. omkr. 1693), ca 1693-1783-+14 november 1783,
X,
Hindrich (f. 25/5 1698, d. dec. 1769),
? 10.12.1769 Lautiosaari AutioTulcki Henric ålderdom 60
http://www.digiarkisto.org/sshy/kirjat/ ... ab/124.htm
Brita (f. 11/7 1699, d. ?),
Lars (f. 13/5 1702, d. 20/5 1780),
Sophia (f. 1/6 1705, d. ?),
Anna (f. 13/12 1707, d. 25/6 1715).

Heikki Tusselista tuli Autiotulkin omista 1727 ja tämä Heikki Tulkki 1698-1769 avioitui Marketta Nikunjuntin 1703-1750 kanssa. Hiskissä neljä lasta. - Lauri Tusselista 1702-1780 tuli Lauri Jarkko ja puoliso oli 1732 alkaen Maria Heikintr Ojala 1711-1743, kolme lasta. - Gabriel Gabrielinpoika Tusseli 1694-1746 vihittiin 1713 ja puoliso oli Brita Antintr Anttila 1692-1760. Lapsia neljä. Tämä sukuhaara sai sukunimen KANGAS.


TUSSEL/TUSSELI /LASSILA/KANGAS 52,Gabriel Gabrielsson*1694-†(3.2).1746 Keminmaa, Kyrkioby, sold., husb.
Han har titeln soldat åtminstone 1713-1730, från 1742 titeln husbonde och namnet Kangas.

I Kyrkböckerna har jag funnit honom i kyrkoboken för åren 1709-1741 med åren 1709-1719 med antecknat att han närvarat vid nattvarden endast den 17.9 och 15.11. år 1713 på Kyrckiobyy,Lassila.

Sedan i kyrkoboken för åren 1709-1741 med åren 1720-1730 med antecknat att han närvarat vid nattvarden mellan 14.5.1722-30.8.1730 på Kyrkioby,Kyrckvächtaren.

Sedan i kyrkoboken för åren 1742- på Cangas som husbonde.
Mer om Gabriel Gabrielsson Kangas.:
Släktforskaren Tomas Carlsson, Piteå,skriver följande:
Förutom det du hittat har jag även:
1. ett odöpt barn (begravt 21/9 1722 enl. dödbok).
2. Han finns även i skriftboken 1731-1741 under Liedakkala, på Kangas gård (nattvardsnoteringar 1732-1741). Hans hustru är även med men inga barn är inskrivna. Se här, längst ner på sidan: http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/ ... 70/188.htm
3. Jag har även tittat i lite soldatlängder och hittat en möjlig kandidat. I månadsrullor från 1717 återfinns en "Gabriel Lassila" i Österbottens infanteriregemente, i ett kompani under befäl av Henrik Wricht. Eftersom han tydligen fanns på gården Lassila i Kyrkbyn hösten 1713 när han blev rekryterad som soldat, är det möjligt att det är vår Gabriel, men det är förstås svårt att veta 100 %. Det står bara namnet i rullan, inget om hemort. När rullan skrevs befann sig kompaniet i Nyköping. Tyvärr verkar det inte finnas fler soldatrullor för Österbottens regemente under de år Gabriel var soldat.
Det var bra att du nämnde det där om att han fanns på gården Lassila, för det hade jag glömt bort. Och då hade jag nog inte noterat Gabriel Lassila i soldatrullan. Tack!
När jag skrev att det inte fanns några fler rullor än de jag tittat i, så var det förhastat. Det fanns även en generalmönsterrulla från 1719. Och vem finns där, i Kemi kompani, om inte Gabriel Lassila. Jag är nu tämligen övertygad om att det är han som senare blev Gabriel Kangas. Det som är mest spännande är att han tydligen var med om Karolinernas dödsmarsch över fjället vid norska gränsen 1719. Så här står det:
Generalmönsterrulla På Kemi Compagnie under Österbotns Regemente hållen af Högwälborne H:r Baron General Lieutenant Carl Armfält i Ångermanland och Skielewa Sochn, Hörnäs by d. 15 October åhr 1719.
Nr. 16 Gabriel Lassila. Fått Kongl. Krigz Collegii afskied af d. 24 aug. 1719. Gewäret med Granadier (Teska?) och Remtyget förlorat på fjällen. Beklädningen lijka med no 1 fått behålla. I åhr intet fått.
I rullan finns mängder av soldater oom vilka det antecknas: ”Bortkommen på fjällen med gewär och hela Monderingen.” Ja det var ju 3000 soldater som frös ihjäl, varav 600 från Österbottens regemente.

Re: TUSSEL/TUSSELI/KANGAS suku,Liedakkala,Keminmaa,1676.

ViestiKirjoittaja Tomas C »
Bra att du lagt in en efterlysning, Tommy, så får vi se om någon annan vet mer.
Jag har förresten hittat namnet Tusseli använt så sent som 1699, i en kontributionslängd: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=12775005
Det handlar om kyrkväktaren Gabriel Johansson, även om det felaktigt står Gabriel Gabrielsson.

Tussel/Tusseli - är inte det ett lite lustigt namn? Är det någon som vet var det kan härstamma ifrån eller vad det betyder? Klingar det finskt?

Om det fanns något tvivel att Gabriel Gabrielsson (f. 1694, senare Kangas) verkligen var soldaten Gabriel Lassila, så skingras de av uppgifterna i den här utskrivningsrullan från 1713: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=12209910
Nr 21 är Gabriel Gabrielsson, lejd av Johan Lassila.

/Tomas Carlsson, Piteå
---

http://www.digiarkisto.org/sshy/kirjat/ ... 70/200.htm


http://www.digiarkisto.org/sshy/kirjat/ ... _ab/87.htm

http://www.digiarkisto.org/sshy/kirjat/ ... 270/75.htm

http://www.digiarkisto.org/sshy/kirjat/ ... 70/129.htm

http://www.digiarkisto.org/sshy/kirjat/ ... 270/70.htm

http://www.digiarkisto.org/sshy/kirjat/ ... 270/71.htm
puoliso ANTTILA Brijta Andersdotter,Kaakama by,(Keminmaa)/Nedertorneå
lapsia:
0,Gabriel*13.3.1714-†15.4.1714,
0,ett odöpt barn (begravt 21/9 1722 enl. dödbok).
Andreas*4.7.1725,
X,
Anna*30.12.1727,

KANGAS 58,Gabriel*24.10.1726-†3.9.1785†håll och styng,b.g.fven å kgd,dreng,renkinä Laurilan talossa jossain vaiheessa,inhysing*Keminmaa
Suomen Sukututkimusseura
Historiakirjat
[Seurakuntaluettelo] [Kirjaluettelo] [Hakulomake]


Alatornio - Nedertorneå
Vihityt

Kuul. Vihitty Kylä Talo Mies Vaimo Kylä Talo

*13.9.1747 3.1.1748 Kemi Kyrckb: Drg: Gabriel Gabrielss: Cangas Pig Anna Andersd:r Sokia Rotala


&lysning:13.9.1747&3.1.1748Nedertorneå
puoliso SOKIA Anna *1722-†29.10.1788
lapsia:
0,Gabriel*4.9.1749-†18.2.1750,
Catharina*25.11.1750,
4,Andreas*25.11.1753-+2.3.1758+hitsig sj-dom,
Johannes*14.10.1756dräng&30.12.1784,
0,Brigitta*11.12.1759-†12.12.1759†ok.barnsj.,(tv.),
0,Susanna*11.12.1759-†11.12.1759†ok.barnsj.,(tv.),
X,
0,Nicolaus*12.6.1767-†6.9.1767†ok.barnsj.,

KANGAS 64,Henricus*30.3.1761-†3.7.1825†ålder,*Keminmaa,dräng,torppare,rörlig person,backstugukarl,rotfattig,>1783,Haukipudas,&8.12.1782
puoliso NISULA 54,Margaretha*25.5.1759/1754-†4.1.1809
lapsia:
0,Anna*30.10.1782-†22.9.1783†fluss,
Jacobus*11.2.1784>1804Uleåb.(&19.9.1812,drg.rotf.),
X,
Henricus*1.11.1787,
Johan*31.7.1790>,>,>1816Uleåborg,
Catarina*1.10.1794>1814Kemi,

KANGAS Margaretha *20.7.1786-*Haukipudas>1803Iiå,>1805&1807Haukipudas>7.10.1808,Oulu,
flyttningsattester:klanderlös,christ.kunsk.:försvarl.&25.08.1810
puoliso LEINONEN Caspar *22.5.1788-

----------------------------------------------------------------
Släktforskaren Tomas Carlsson, Piteå,skriver följande:

Johan Gabrielsson
- färjkarl, fångvaktare, gästgivare

Kyrkväktare i Kemi
Johan Gabrielssons far och farfar
Som flykting till Piteå
Färjkarl och fångvaktare
Fem barn
Dömd till döden
Gästgivare i Jävre
Ung Johan Gabrielsson dör
På ålderns höst
Johan Gabrielsson är min far nio generationer tillbaka. Han var född i Kemi, men kom till Piteå socken när Finland ockuperades av ryssarna. I Piteå blev han färjkarl, fångvaktare och senare gästgivare.

Låt oss börja berättelsen med att gå tillbaka till den 15 juni 1732 när den unge vetenskapsmannen Carl Linnaeus (som sedermera blev Carl von Linné) i kvällningen når Piteälven under sin lappländska resa. I sin resedagbok skriver han:
”... ankom jag till gamla staden i Piteå, då jag först färjades över en bred älv”.
Men - det kan man undra - vem var det som rodde Linnaeus över Piteälven den här stilla försommarkvällen? Mycket talar för att det kan ha varit en man vid namn Johan Gabrielsson, färjkarl vid älven på den tiden. Johan Gabrielsson är min fader nio generationer tillbaka och här ska jag dela med mig av en del jag fått veta om hans liv och ursprung.
I Piteå sockens husförhörslängder är upplysningarna om honom kortfattade:
”Finne födder i Kemi, färjkarl och fångvaktare”.
Mer än så står i stort sett inte. Bakom de knapphändiga uppgifterna finns dock ett mycket spännande levnadsöde som jag fått fram genom efterforskningar främst i finländska arkiv och svenska domstolsprotokoll.
Enligt Piteå sockens första husförhörslängd som börjar föras omkring 1720, bor Johan Gabrielsson med sin hustru Sigrid och sina barn, i Öjebyn. Där arbetar han som färjkarl och fångvaktare. Senare flyttar Johan till Jävre, där han blir gästgivare och lever ända fram till 1783, enligt kyrkboken till en ålder av 100 år – trots att han 50 år tidigare dömts till döden i häradsrätten.

Kyrkväktare i Kemi
En bra ingång till att utforska Johan Gabrielssons ursprung är ett intyg som finns kvar bland kyrkoarkivalierna i Piteå.
Intyget är daterat den 1 april 1718 och där ger kyrkoherden i Kemi sitt klartecken till att Johan gifter sig med pigan Sigrid Gabrielsdotter från Långnäs i Piteå socken. Kyrkoherden uppger att Johan är kyrkväktare vid Kemi sockenkyrka och en ”ährlig och beskedlig” person.
I kyrkböcker från Kemi landsförsamling i början av 1700-talet finns ingen Johan Gabrielsson med titeln kyrkväktare. Däremot finns en ”kyrkväktare Gabriel” med en son vid namn Johan. Utan tvivel är det denne Johan som senare hamnar i Piteå socken som färjkarl och fångvaktare.
Johan Gabrielssons föräldrar var, enligt kyrkböckerna, kyrkväktaren Gabriel Johansson och hans hustru Anna.
Enligt Kemi landsförsamlings kommunion¬längder var de bosatta i byn Liedakkala som ligger vid Kemiälvens västra strand, alldeles i närheten av Kemi landsförsamlings gamla kyrka. Mantalslängder uppger däremot att de bodde i Kyrkobyn, den by som närmast omgav kyrkan. Inkonsekvensen kan bero på att gränsdragningen mellan byarna varierat.
Johan Gabrielsson var ett av nio kända barn till Gabriel och Anna. Äldst var Lisa (född omkring 1690-91, d. 16/9 1711), därefter följde troligen Susanna (troligen f. omkr. 1692, d. 15/4 1755), Johan (troligen f. omkr. 1693) och Gabriel (troligen f. omkr. 1694, d. feb. 1746). Därefter föddes Hindrich (f. 25/5 1698, d. dec. 1769), Brita (f. 11/7 1699, d. ?), Lars (f. 13/5 1702, d. 20/5 1780), Sophia (f. 1/6 1705, d. ?) och Anna (f. 13/12 1707, d. 25/6 1715).
De exakta födelseåren för de fyra första barnen, däribland Johan, är okända eftersom de föddes innan Kemi landsförsamling började föra födelseböcker år 1698. Födelseåren för dem här ovan bygger på andra uppgifter ur kyrkböckerna från Kemi.
De årtal som nämns i Piteå sockens kyrkböcker som Johans födelseår, 1683 och ibland 1681, tycks under alla omständigheter inte stämma.
De namn som folket i Kemi kallas vid i kyrkböckerna stämmer inte heller. Johan Gabrielsson, liksom hela allmogen, var finsktalande och deras egentliga, finska personnamn försvenskades regelmässigt i kyrkobokföringen. Johan bör därför hemma i Kemi ha kallats något i stil med Juho Gabrielinpoika eller kanske Juhani Kaapronpoika.

Johan Gabrielssons far och farfar
Gabriel Johansson (Gabriel Juhonpoika) var troligen född omkring början av 1660-talet. Den tidigaste notering om honom jag funnit är ur 1686 års kyrkoräkenskaper. Han kallas då ”kyrckiowäckarns Son”.
Kyrkväktarfamiljen tycks ha levt under knappa omständigheter. Mellan 1697 och 1707 slipper hustrun Anna flera gånger betala mantalsskatt på grund av fattigdom. 1711 står det dessutom att de ”mist alla egendom i vådeld”.
Gabriel Johansson var son till kyrkväktaren Jöns Olofsson (Juho Ollinpoika) och hans hustru Walborg Michelsdotter (Valpuri Mikontytär). De uppges bo i Liedakkala 1676-1684 och i Kyrkobyn 1691-93. Vid några tillfällen nämns de med familjenamnet Tussel eller Tusseli.
Jöns Olofsson dog mellan 1693 och 1697, medan hustrun Walborg troligen dog 1680. Jöns Olofsson betalade då en daler till kyrkan för bårkläder åt hustrun.
Vilka föräldrarna till Johans mamma Anna var är okänt för mig. Hennes fadersnamn nämns inte i arkivalierna. Även dödsåret är för mig okänt; jag har kunnat följa henne fram till och med 1730.

Som flykting till Piteå
Gabriel Johansson dog en våldsam död. En anteckning i kommunionboken för åren 1710-1719 berättar att han blev ”mördad af fienden”. Det tycks ha skett någon gång mellan oktober 1715 och oktober 1717. ”Fienden” var de ryska trupper som ockuperade Finland vid den här tiden.
Sverige var indraget i ett långvarigt krig mot Ryssland, ett krig som gick mycket dåligt för svensk del. Hösten 1714 hade hela Finland ockuperats av ryssarna, så även Kemi.
De ryska trupperna bedrev ett ohyggligt skräckregemente. Folk slogs ihjäl, gårdar plundrades och brändes ned, boskap fördes bort. Även sockenkyrkan i Kemi plundrades och prästgården brändes ner.
Detta skapade en flyktingvåg i riktning västerut. Flera byar i Kemibygden lämnades helt öde när folket flydde. Många människor drog sig ut i skogarna där en del gömde sig i jordhålor, många flydde också till det egentliga Sverige.
Uppenbarligen var det under den här tiden som Johan Gabrielsson hamnade i Piteå socken. Möjligen kom han som flykting i någon form, även om man kan notera att han i de arkivalier från Piteå som jag sett aldrig benämns som ”flykting”, något som annars är mycket vanligt för folk från Finland vid den här tiden.
En annan tänkbar möjlighet är att han hamnade i Piteå efter att ha deltagit i något av de uppbåd som allmogen organiserade för att försvara sig mot ryssarna. De här åren tycks i alla händelser ha varit en kaotisk och omvälvande tid där mycket folk befann sig i rörelse i landskapet. Man ska också komma i håg att det som vi i dag känner som "Sverige" och "Finland" vid den här tiden var ett och samma land, och att folk helt naturligt flyttade mellan riksdelarna, även om det inte var krig.
I Piteå träffade Johan sin blivande hustru, Sigrid Gabrielsdotter från Långnäs. Sigrid (född 27/10 1690) var dotter till bonden Gabriel Hansson och Brita Olofsdotter, Långnäs nr 14.
Den 14 april 1718 betalar Johan lysningspenning i Piteå landsförsamling inför sitt giftermål. Det har då gått två veckor sedan han fick det tidigare nämnda intyget av kyrkoherden i Kemi.
Notera dock att Johan enligt kyrkoherdens intyg den 1 april 1718 vid den tiden var bosatt i Kemi, inte i Piteå. Johan Gabrielssons namn förekommer också i arkivalier från Kemi fram till den 10 april 1720. Detta skulle kunna tyda på att Johan och Sigrid bott en tid i Kemi. På det pekar möjligen också att det dröjer till januari 1721 innan Johan för första gången mantalsskrivs i Piteå socken – som färjkarl i Bergsviken.

Färjkarl och fångvaktare
År 1723 bosatte sig Johan med familj i Öjebyn. 1721-1740 tjänstgjorde han som färjkarl; han rodde dem som kom resande längs kustlandsvägen över älven. 1727-1733 var han samtidigt fångvaktare i länsfängelset som låg nära kyrkan. Han bedrev dessutom ett mindre jordbruk; han hade jord på 3/64 mantal i Öjebyn och Sjulnäs, samt en laduäng i Hortlax. Han hade även en mindre bit jord i Roknäs.
1727 dog hustrun Sigrid Gabrielsdotter, 36 år gammal. Hon dog eller begravdes den 4 februari.
Den 4 november 1727 ingick Johan Gabrielsson nytt äktenskap med Sissla (Cecilia) Persdotter från Falmark i Skellefteå socken.
Sissla var mest troligt dotter till Per Persson (ca 1665-1714), från Falmark nr 20, och hans hustru Karin Johansdotter. Enligt Piteå sockens kyrkböcker var Sissla född 1686, medan källor i Skellefteå pekar mot att hon snarare skulle vara född omkring 1692.
Med anledning av giftermålet upprättas ett inventarium över Johan Gabrielssons egendomar. Av inventariet framgår att han hade ”en liten gammal stuga medh förstuga ok twenne gambla bodar medh et gl:t fähuus och liten g. stall” samt ”en liten ny stuga medh muur och alt tilbehöör” och ”ännu en g. stuga”. Inventariet tar också upp bland annat två kor, en brännvinspanna, den döda hustruns kläder, en kista, ett tennstop, en malmljusstake och en malmgryta.
Johan Gabrielsson hade sin bostad vid ”Båtskata färjställe”, ”på Storstranden” i Öjebyn, det framgår av flera källor.

Fem barn
Johan tycks ha fått fem barn:
• En son som inte är känd till namnet. Den 19 augusti 1721 betalar Johan Gabrielsson till bårklädet för pojken, som inte finns inskriven i någon födelse- eller dopbok, varken i Piteå eller Kemi.
• Johan, f. 25/10 1722
• Brita, f. 1/3 1724
• Gabriel, f. 4/9 1725
• Anna, f. 3/3 1730
Äldste sonen Johan blev bonde på Byn (Älvsbyn), Brita gifte sig i Blåsmark. Gabriel blev soldat på roten Kämpe i Hemmingsmark och dog 1758 i Pommerska kriget. Anna gifte sig med Johan Olofsson i Jävre.

Dömd till döden
1733 blev ett dramatiskt år för Johan Gabrielsson. Han dömdes nämligen till döden och satt som livsfånge i det fängelse där han tidigare själv varit fångvaktare.
Han hade kallats inför tinget anklagad för fyra allvarliga brott: för att berusad ha slagit två av sina fångar med en käpp, därtill på en söndag (sabbatsbrott), för att genom försummelse låtit samma fångar senare rymma från fängelset, samt till sist för att ha löst en annan fånge från bojorna och använt honom i arbete.
Häradsrätten fann sig tvingad att utdöma dödsstraff, men domen skickades för att fastställas hos hovrätten. Häradsrätten påpekade för hovrätten att fängelset var i så uselt skick att fångarna inte säkert kunde förvaras där.
Uppenbarligen valde hovrätten att benåda Johan Gabrielsson. Han förlorade naturligtvis fångvaktartjänsten, men vilket straff han i övrigt fick vet jag inte, kanske slapp han undan med spöstraff. Ganska snart var han en fri man igen. Han fortsatte arbetet som färjkarl och kunde efter några år ta ett kliv framåt i ”karriären”.

Gästgivare i Jävre
1741 flyttade Johan Gabrielsson med familj till Jävre och blev gästgivare. Han övertog gästgivaren Olof Pärssons hemman Jävre nr 1, medan Olof Pärsson i sin tur tog över Johans hus vid färjestället och blev färjkarl.
De bytte helt enkelt ägor, samtidigt som Johan betalade en mellanskillnad på 700 daler kopparmynt.
Tio år senare, i september 1751, går Olof Pärsson till tinget för att försöka upphäva bytet. Johan Gabrielsson påpekar då att när han tog över hemmanet var det ”ganska vanhävdat, gäldbundet och till öde låtande”. Åkern var till största delen lagd i linda, husen förfallna och på gården fanns bara tre kor. Nu är hemmanet ”väl häfdat och bebygt” och i lagårn står nio kor, uppger han. Samtidigt har färjestället i Olof Pärssons ägo fått ”synbara brister”.
Omkring 1752 överlåter Johan Gabrielsson hemmanet Jävre nr 1 till svärsonen Johan Olofsson, som var gift med yngsta dottern Anna.

Ung Johan Gabrielsson dör
På vårvintern 1752 inträffar en speciell händelse på gästgivargården. Johan Gabrielsson dör – men det är inte den gamle gästgivaren som avlider, utan en ung dräng med samma namn. Märkligt nog uppges även drängen vara född i Kemi.
Händelsen blir omskriven så här i församlingens dödbok den 17 mars:
”Drängen Johan Gabrielsson i Jefreå, födder i Kiemi, död genom wådelig händelse, det han skienat med en Piga, kommit att skjuta honom och således fallit ut genom stora ladudörren, stött hufwudet mot en sten, och 14 dagar thär efter avlidit. 22 år.”
Ett tingsprotokoll berättar att olyckan inträffade när drängen vänslades med en 19-årig piga vid namn Karin Abelsdotter, bördig från Frostkåge. De hade tröskat korn i en lada och drängen satt på ladutröskeln när pigan under leken lyfte upp hans fötter. Drängen föll ut genom dörren och slog pannan i en sten. Först några veckor senare drabbades han av huvudvärk och illamående, blev sängliggande och dog.
Det är en märklig tillfällighet att två Johan Gabrielsson, båda födda i Kemi, finns på samma gård samtidigt. Jag har tänkt tanken att drängen skulle kunna vara en släkting till den äldre Johan, men inte lyckats hitta bevis för det.

På ålderns höst
Om den gamle Johan Gabrielssons liv sedan han lämnat över gården åt svärson och dotter berättar källorna absolut ingenting, så vitt jag kunnat finna.
31 januari 1768 dör Johan Gabrielssons hustru Sissla Persdotter ”af ålderdom och bräklighet”, enligt dödboken i en ålder av 82 år.
14 november 1783 dör Johan Gabrielsson själv, enligt dödboken ”af ålder” 100 år gammal. Som tidigare visats var han knappast fullt så gammal vid sin död, utan antagligen omkring 90 år – en för den tiden imponerande ålder också det.
Bouppteckningen efter honom visar en behållning på 43 riksdaler. Bland de efterlämnade ägodelarna fanns ett par handklovar.

© Tomas Carlsson (text och bild)
Texten uppdaterad 2006-01-05

Tillbaka till Släktforskningssidan >>
Till min hemsida >>


Kyrkan i Kemi där
Johan Gabrielsson var kyrkväktare.


Johan Gabrielssons bomärke år 1741.

Johan Gabrielssons bomärke år 1750.
________________________________________
© Tomas Carlsson 2004-2006
http://biphost.spray.se/tomas.c
c.tomas@spray.se

http://biphost.spray.se/tomas.c/johan_g.htm


-----------------------------------
Hej Tomas,

Jag tackar för din information.
Det första nämnadet jag funnit om Tusseli släkten är år 1675,
har du funnit något om Tusseli släkten tidigare än 1675?.

http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=12649704

Tositekirja 1675,bild 121,Qwarntuls Mantals Lengd af Kiemi Sochn Pro Anno 1675,
Liedackala byy,Jöns Ohlson Tusseli, h:Walbor Michelsdr._2.
Inget mantal finns skrivet före namnet som hos många andra,
så det betyder kanske att de bodde typ inhyses eller liknande?.
Som du tidigare skrivit:
Kyrkväktarfamiljen tycks ha levt under knappa omständigheter. Mellan 1697 och 1707 slipper hustrun Anna flera gånger betala mantalsskatt på grund av fattigdom.
Därför kanske Tusseli-släkten ej hittas i längderna före 1675 därför att de kanske ej var skattande jordägare eller inte bodde i Liedackala?.

Jämför

http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=12650465

Tositekirja 1676,bild 106, (mantalslängd),Kiemi sochen,Liedackala.
Inhyses Jöns Ohlsons Kyrckiowächtares hustro Walborgh Michelsdr._1.
Alltså endast Walborgh,var är då Jöns?.

Jag har försökt att finna Tusseli-släkten före 1675
men jag antar att de två Jöns Ohlson som nämnes i Jordeboken 1675,Kemi,Liedackala,
är andra personer än Jöns Ohlson Tusseli?.

http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=12261994

Maakirja 1675,bild 4,Jordeboock oppå åhrige Ränttan aff Österbotns nårra fougderieth för åhr 1675,
Kiemi Sochn,Ett heelt hemman:Liedeckala: 1 (mantal) ,Jöns Ohlson ell:Isach Ohlson,Cronan behållen.
(Jag antar att det betyder att denne Jöns Ohlsons son Isach Ohlson är skattande husbonde.)
bild 9,Een half hemman:Liedeckala:
1/2 (mantal) , Olåf Jönsson ell:Peer Ohlson,Cronan behållen
1/2 (mantal) ,Jöns Ohlson eller Jöns Jönson,Officere frijbonden.

http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=12261999

Jag har kollat igenom Liedackala mantalslängder och tiondelängder åren 1635-1675
men jag antar att det verkar som att de två Jöns Ohlson som nämnes åren (1635)-1675 i Liedackala,
är andra personer än Jöns Ohlson Tusseli?.
Och antar att den Olåf Jönsson som nämes åren (1635)-1675 i Liedackala inte är Jöns Ohlson Tusselis far?.

Jag antar att Tusseli-släkten inte hittas eller nämnes därför att de antagligen bodde inhyses eller utan jord att skatta
eller de flyttade till Liedackala år 1675,
eller inhyses eller folk typ Kyrväktare inte nämnes i längderna före 1675,endast skattande jordägare?.
Ibland nämnes inhysesfolk i slutet av längderna, men kanske inte i Kemi före 1675?.

Följande är en länk till en lista på Österbottens läns arkiv inklusive Kemi socken.
http://www.narc.fi:8080/VakkaWWW/Selaus ... =236064.KA

----

Hiskistä hakua Tussel:

Genealogiska Samfundet i Finland
Historieböcker [Församlingar] [Böcker] [Sökblanketten]
Vigda
Lysning Vigd By Gård Man Hustru By Gård
23.4.1701 enkl: Henr: Henr:s: Jaatinen enk: Chirstin Joh.d:r Tussel
1 händelser hittades.
Begravda
Ålder
Död Begravd By Gård Person Dödsorsak år m. v. d.
20.3.1698 1698 enk. Malin Oloffsd:r 60
anhörig: Tussel


----
Tommy Pohjanen

http://gw5.geneanet.org/tommypohjanen?l ... on&full=on

Sähköposti:
x-internet@hotmail.com

[Tomas C]

Bra att du lagt in en efterlysning, Tommy, så får vi se om någon annan vet mer.
Jag har förresten hittat namnet Tusseli använt så sent som 1699, i en kontributionslängd: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=12775005
Det handlar om kyrkväktaren Gabriel Johansson, även om det felaktigt står Gabriel Gabrielsson.

Tussel/Tusseli - är inte det ett lite lustigt namn? Är det någon som vet var det kan härstamma ifrån eller vad det betyder? Klingar det finskt?

Om det fanns något tvivel att Gabriel Gabrielsson (f. 1694, senare Kangas) verkligen var soldaten Gabriel Lassila, så skingras de av uppgifterna i den här utskrivningsrullan från 1713: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=12209910
Nr 21 är Gabriel Gabrielsson, lejd av Johan Lassila.

/Tomas Carlsson, Piteå

[Tomas C]

Jag frågade Namnarkivet vid Institutet för de inhemska språken i Helsingfors om de har något om namnet Tussel/Tusseli. Det finns inte så många fynd. Intressant nog är flera av dem från Karelen.

Ur svaret:

"På grundkartan finns ortnamnen Tusseli (en tjärn), Tusselinlampi,
Tusselinpuro och Tusselinsuo i Tohmajärvi
(http://kansalaisen.karttapaikka.fi/kart ... ihaku.html ) och
i våra ortnamnssamlingar finns namnet Tusseli nedteckat i grannsocken
Värtsilä (i Karelen).

I finska dialektarkivet nämns namnet Tusseli som ett öknamn i
Korpiselkä; det kan jämföras med ordet tusselo ’en långhårig, tovig ko’
(Kitee), ’en tystlåten, ineffektiv människa’ (Lapua, Ilmajoki); tussero
’en ineffektiv, slarvig människa’ (Viipuri, Muolaa, Kivennapa, Säkkijärvi).

Släktnamnet kan vara från första början ett gammalt personbinamn, men
forskningsdata har jag inte. Enligt Befolkningsregistercentralens
databas finns det i Finland ingen med detta släktnamn."

[TapaniKoo]

Tusseli jatkui naiskannalta Kemissä seuraavasti:
* 23.4.1701 enkl: Henr: Henr:s: Jaatinen enk: Chirstin Joh.d:r Tussel
Lähempi tarkastelu osoittaa, että vuonna 1701 sulhanen Heikki Jaatinen, 1661 - 14.1.1731, tuli Kemiin Tervolan Koivukylän Jaatilan talosta, kun hänen vaimonsa Anna oli 1696 kuollut. Oli pahat katovuodet juuri tuolloin. Heikki toi mukanaan tyttäret Riitta Jaatisen 1680-1700, joka kuoli jo ennen isänsä vihkimistä sekä Anna Jaatisen, joka sittemmin 1714 avioitui Tuomas Tuomaanpoika Vähän kanssa.

Morsian oli Kirsti Juhontytär Tusseli, joka oli kuolintiedosta laskettuna syntynyt 1646 ja kuoli 82 vuoden ikäisenä Wiippolan talossa Kemin Alapaakkolassa 2.7.1728. Uusperheeseen ei enää syntynyt lapsia.

Kirsti Tusseli oli ollut naimisissa Antti Tuomaanpoika Viippolan kanssa 1656 - 4.8.1698 Kemi, Viippola.
Perheeseen kuului useita lapsia ja ainakin tytär Margareetta Antintytär Viippola s. 16.9.1690, k. 18.2.1759 Viippolan talossa.
Margareta avioitui 31.3.1725 Matti Eliaanpoika Poikilan kanssa, joka otti sukunimen Viippola. Matti oli syntynyt 22.9.1696 ja kuoli Viippolan talossa 11.4.1778. Perheeseen syntyi neljä lasta: Heikki 1725, Matti 1728, Antti 1730 ja Kristiina 1735. Heidän kauttaan Tusselin suku jatkuu.

Heikki Matinpoika Viippola avioitui 1750 Elina Ollintytär Vitsaniemen kanssa ja he isännöivät Viippolan taloa Kemin Alapaakkolassa.

[tommypohjanen]

Kiitos paljon tiedoista.

[Tomas C]

Morsian oli Kirsti Juhontytär Tusseli, joka oli kuolintiedosta laskettuna syntynyt 1646 ja kuoli 82 vuoden ikäisenä Wiippolan talossa Kemin Alapaakkolassa 2.7.1728. Uusperheeseen ei enää syntynyt lapsia.

Jag kan ha missförstått finskan, men enligt dödboken kallas hon som dog den 2 juli 1728 Kerstin Olofsdotter. Inte Johansdotter.

http://www.sukuhistoria.fi/sshy/kirjat/ ... 274/67.htm

[TapaniKoo]

Kirsti Tusseli var Johansdotter 1701:
23.4.1701 enkl: Henr: Henr:s: Jaatinen enk: Chirstin Joh.d:r Tussel
Henrik Jaatinen d. 1731
Kirsti Tusseli d. 1728

Det är osäkert, var Kirsti Tusseli Olofsdotter eller Johansdotter.