CREMER/KRÄMER suku,Unna,Westphalen,Saksa>>Viipuri. 1500-luku

[tommypohjanen]

Tietääkö kukaan lisää tästä CREMER/KRÄMER suvusta?

CREMER/KRÄMER suku,Unna,Westphalen,Saksa>

KRÄMER Jöns*n.1515/*n.1550 senast†n.1603,eli 7.12.1601,*Westfalen,adlig börd,Ätten härstammar från Unna i Westphalen,Tyskland>,Jöns Kremer kom därifrån på 1500-talet.oli kauppamies, porvari ja pormestari – vaikka hän oikeasti olikin aatelinen.invandrad som ung från Tyskland. Han kom från Westfalen via Lübeck antagligen till Söderköping i Sverige. Blev sedan handelsman och borgmästare i Vadstena.Det tidigaste fyndet i Sverige av Jöns Cremer och hans till namnet okända hustru är från 1539. artillerilöjtnant i Sv. tjänst.Var gift 3 ggr.
puoliso Jespersdotter Sofia
lapsia:
KRÄMER Erik*1555/1570-†1632/1636,stf riksamiral,ståthållare,befäl på regalskeppet vasa,hade utsetts till eskaderchef,amiral,var ombord på på vasa för att leda denna eskader,var fälttygmästare och vice-amiral över älvsnabbereskadern och var ombord på regalskeppet vasa,när hon kapsejsade 10.8.1628,men räddades i sista stund från att drunkna.
puoliso (STÅRCK) Brita
lapsia:
KRÄMER Brita†1662Viborg
puoliso STRÅHLMANN 87,Peter*1570/1576-†(h):5.12.1657* ja †Viborg,kauppahuoneen palvelija,kauppapalvelija,hospitaalin ja vaivaishuoneen vuoti Viipurissa,hospitalsfogden i Viborg,hospitals- och fattighusfogde i Viborg,kaksi kertaa naimisissa,(KUMPI VAIMOISTA ESI-ÄITI??1vaimo Sarfve,2vaimo Krämer)
-----------
Lisätietoja:
KRÄMER/CREMER
Katy Hedman Brännland.Till minnet av Maria Kristina Kraemer. En krönika över 500 år med släkten
Boken är en sammanställning av efterkommande till Jöns Cremer, född ca 1515, död ca 1603, invandrad som ung från Tyskland. Han kom från Westfalen via Lübeck antagligen till Söderköping i Sverige. Blev sedan handelsman och borgmästare i Vadstena, vilket är helt nya uppgifter liksom data om hans tre äktenskap. Hans efterkommande bosatte sig på olika håll i det svenska riket, en del i moderlandet Sverige, en del under stormaktstiden i Estland varifrån medlemmar flyttade till Finland. Från Finland kom sedan några vid olika tidpunkter tillbaka till Sverige. En gren adlades med namnet Cremer, en annan med namnet von Kraemer samt en med namnet Krämer, därtill beskrivs de i Sverige icke adlade grenarna Kremer och Kraemer. Flera av kvinnolinjerna är utredda, vilka inte tidigare varit det. Den mest namnkunnige av släkten i våra dagar är viceamiral Erik Jönsson Krämer som var befäl på regalskeppet Vasa vid dess förlisning 1628. Läs också om hur det på 1500-talet gick för myntmästaren i Stockholm och hans styvmor när de sökte råd hos en spåkvinna angående en stöld i "Myntet". Läs om den fattige köpmansdrängen på 1600-talet som sov över på en plankhög på Kornhamnstorg i Stockholm en varm vårnatt och drömde sanndrömmar om sin kommande förmögenhet. Läs om den olycklige unge mannen på 1700-talet som satt inlåst på Carlstens fästning och miste sin ettåriga dotter genom döden och sin fru, för att hon inte orkade vänta på honom utan hade hittat en annan. Boken har ett personregister som omfattar närmare 1.400 namn och illustrationer bestående av framför allt fotografier, de flesta tagna av författaren, från platser där släkten bott i Sverige, Estland och Finland.Boken är inte enbart ett vanligt genealogiskt verk utan även en krönika över vanliga människors liv och vardag genom seklerna.

Utgivare: Katy Hedman Brännland
Tryckår: 2003 Antal sidor: ca 180 Format: A4
Inbunden: Nej Illustrationer: Ja ISBN: 91-631-3549-3
----------
» Släkter » Introducerad adel » Cremer
Jöns Kremer från Westphalen, artillerilöjtnant, och hustrun
Sophia Jespersdtr kom till Sverige, vet ej när.
Sonen Eric Jönsson Cremer blev major i svensk tjänst 1610, tygmästare 1613 och fälttygmästare 1621. Eric gifte sig 1621
med Anna Bergenfeldt, dtr till kungliga räntmästaren Peder Pederson, adlad Bergenfeldt, adliga ätten 298. Innehade Norala
kungsgård. Mor till Anna Bergenfeldt vara Catharina Dundie. Eric Jönsson Cremer fanns ombord på Wasa vid dess förlisning
med undkom med livet i behåll.
Eric Jönssons två söner, Johan och Peter, adlades i Sverige 1662 och introducerades på Riddarhuset 1664.

Jöns Cremer (Kremer)
Skall ha varit av adlig börd. Kom till Sverige i början av 1500-talet och blev löjtnant vid
artilleriet. Ätten, som är av samma härkomst som adliga ätten Cremer, härstammar från Unna i Westphalen, där Evert Kremer år 1413 var domare. Jöns Kremer kom därifrån på 1500-talet. Skall ha varit gift med en dotter till borgmästaren i Lübeck Nicolas Bröms, som hjälpte Gustaf Eriksson Vasa, sedan han flytt ur fångenskapen hos Banér på Kallö gård (Jutland), åter över till Sverige. Detta var i början på 1500-talet, Enligt Anrep var han dock gift med Sophia Jespersdotter (andra giftet?).
Kraemer(Cremer, Kremer m.fl stavn.) i Balticum och Sverige-Finland. tidigaste fyndet i Sverige av Jöns Cremer och hans till namnet okända hustru är från 1539. gift 3 ggr.

Jöns Cremer (n. 1515 – n. 1603) oli kauppamies, porvari ja pormestari – vaikka hän oikeasti olikin aatelinen. Hän muutti Saksasta Ruotsiin, Vadstenaan. Hänen poikansa kuoli Tallinnassa,

Förf. har i boken gjort en ingående analys av Erik
Jönsson Krämers liv. Han var först sjömilitär, sedan sjöartillerist och
artillerist Han var t.ex. 1613-1625 fälttygmästare och t.f. rikstygmästare
(högsta graden inom artilleriet) bl.a. i Finland ocg Estland. 1625-1626
tygmästare och kapten för 1:sta komp. Kungl.Maj:ts artillerifolk m.m. (tyg = ty.
zeug = artilleripjäs). Den ovan nämnda bok torde finnas att låna på bibliotek
eller på Genealogiska Samfundet.
Erik Jönsson hade också högsta ansvaret för inhandling och proviantering till
flottan, så han kan mycket väl ha haft att göra med med Henrik Stråhlman,
handelsmannen som hade affärer över hela riket. Peter Stråhlman, hans son, var
hans medhjälpare som yngre och reste mycket i pappans affärer
---------
Hammarstorp (Hammarsudd)( och Sisshammar i Husby-Sjutolfts socken, Trögds härad, Uppland
Bengt Larsson dog på sin sätesgård Hammarsudd någon dag i början av år 1616, före maj månad.Senast år 1586 gifte han sig med hovkammarpigan Anna Andersdotter, som kan ha varit en nära släktingtill drottning Karin Månsdotter. Anna hade 1582 21/1 fått Hammarstorp (Hammarsudd) med Uddängen i Husby-Sjutolfts socken, Trögds härad i förläning i sin livstid. Hon dog där troligen i slutet av 1613, senast i början av 1614. Förläningen hade före henne innehafts av Anna Månsdotter, som troligen var syster till Karin Månsdotter och gift med Matts smed. Bengt och Anna hade inga barn och Hammarsudd gick över till fälttygmästaren Erik Jönsson Krämer. 1617 fick han gården i förläning och 1621 donerades den till honom. Otto Helander har utrett släktskapen dem emellan: fälttygmästaren var Bengts broders hustrus bror. Brodern hette Per Larsson, hustruns förnamn är okänt. Deras son Joen Persson blev artilleriöverste och adlad Jernlod 1636, varvid han fick överta Bengt Larssons vapen.

Erik Jönsson, sedermera känd som fälttygmästaren och viceamiralen på regalskeppet Vasa, som förliste 1628, är omnämnd första gången vid flottan 1575. Detta år kom han i tjänst som underarklimästare (artilleriet) på örlogsskeppet Svanen. Från år 1586 anges Erik Jönsson vara överste arklimästare på skeppsflottan. I denna tjänst var han ansvarig för allt artilleri till sjöss, skeppsfolkets och sjöbysseskyttarnas beväpning och de sistnämndas kost. Från den 4 maj 1604 anges Erik Jönsson vara också skeppskapten. I löningsregister för sjöfolk den 18 februari 1606 kallas han amiral. I början av april 1610 blev Erik Jönsson förordnad till befälhavare över krigsfolket i Norrland som skulle erövra Kolahus (platsen för dagens Murmansk), vilket dock inte lyckades. 1611 blev Erik Jönsson förordnad till fälttygmästare, dvs chef för tygstaten. Karriären beskrivs i minsta detalj; jag nämner här bara de viktigaste milstolparna: 1611-13 fälttygmästare i Kalmarkriget, 1613-25 fälttygmästare och stf rikstygmästare bl a i Finland och Estland, 1626-27 ståthållare i Putzig, Preussen, 1627-28 fälttygmästare och viceamiral bl a i Pillau, Preussen, och Stockholm (chef för Stockholms eskadern 1628, var ombord på regalskeppet Vasa vid olyckan den 10 augusti och räddades i sista stund ur vattnet), slutligen stf riksamiral 1629. “Välbördig” Erik Jönsson dog på sin sätesgård Hammarsudd i början av år 1633 efter ett långt och ärorikt men strapatsfyllt liv i en aktningsvärd ålder av närmare 80 år och är troligen begravd i Villberga kyrka (liksom Bengt Larsson). Hammarsudd såldes 1644 av Erik Jönsson Krämers hustrus bror, Anders Bergenfelt, med kungl. tillstånd till rikskanslern Axel Oxenstierna.

Bilaga I till ovanstående skrift. Stockholm 1998. 74 s. Ill.I denna bilaga redovisas uppgifter som inte fick plats i boken och några uppgifter som är funna efter tryckningen av den. T ex uppgifter från tiden då Bengt Larsson var underamiral och fogde på Stockholms slott, uppgifter om Erik Jönsson Krämers insatser i Kalmarkriget 1611 med bl a avtryck av “Tygmästarens berättelse”, ett kapitel om generalmajoren Peter Creimer, en släkting till Erik Jönsson Krämer, och ett annat om kaptenen Lars Jönsson Krämer och majoren Johan Krämer, som möjligen var bröder och kanske härstammade från en borgmästare Jöns Krämer i Vadstena (hypotes härom på s 45).
-------
Stråhlman-suvun kantaisän pojan, Peter Stråhlmanin ja puolisonsa Margareta Mårtenintytär Sarfven (vanhemmat Pyhtään kirkkoherra Martinus Henrici ja Karin Mårtensdotter Poitz) tytär Margareta vihittiin 28.1.1651 Henrik Hoppius (Hopp) vanhemman kanssa.

Henrik Hoppius vanhemman naineen Margareta Petersdr Stråhlmanin äiti oli Brita Eriksdr Cremer, Peter Henriksson Stråhlmanin 2. pso.

Margareta Mårtensdr (Sarfve) kuoli ennen 19.6.1619 (ks. Love Kurténin Genos 45: 1975, s. 4-11 ja L-E Stråhlmanin Släkten Stråhlman- Stråhlmann, s. 26, tab. 5.). Margareta Stråhlman avioitui v. 1651 ja sai viimeisen lapsensa Marian Henrik Hoppiuksen kanssa 2.7.1672. Siitä voinee laskea, ettei Margareta Stråhlman oikein voinut olla syntynyt 1619 tai aiemmin (vaikka etunimi antaisikin osviittaa siihen suuntaan). Margaretan ensimmäinen tytär olikin sitten Birgitta/Brita.

Käsittääkseni (ja myös Lars-Erik Stråhlmanin arvelujen mukaan) ainoastaan Hans (1. pso porvari Jacob Strangin leski N.N. Harakka, 2. pso Catharina Suniksdr Holst) voisi mahdollisesti olla Peter Stråhlmanin aviosta Margareta Mårtensdr:n kanssa - tämä perustuen ainoastaan Hansin tyttärien nimiin, ensin Margareta (/isoäiti) ja sitten Catharina (/äiti).

Stråhlman-sukukirjan s. 6 taulussa ei lasten äitejä ole eritelty ja Britakin tunnetaan vain etunimeltään; sivulla 27 todetaan, ettei ole tiedossa, kummasta avioliitosta lapset ovat syntyisin.

Katy Hedman ihmettelee, miksi kh Henrik Hoppiuksen "kastekirjassa" Vesilahdelta, käsitellään Krämereitä hänen lähiomaistensa yhteydessä, muttei ketään muita Vesilahden merkkihenkilöitä?

"Uppgiften att Margareta Stråhlmans mor, Brita, skulle vara en dotter till Erik Jönsson (Cremer) i hans 1:o gifte är obekräftad,men uppgiften finns.

Erik Jönsson Cremer, major, fälttygmästare f. ca. 1570, d. 1632.
g. 1:o Brita (ant. Stårck). Barn: Ev. Brita gift med Peter Stråhlman och Nils, f. 1617
g. 2:o ca. 1620 Brita Bergenfelt (ej Anna som anges i tryckta källor). Barn: Johan f. 1625, Peter f. 1627.
g. 3:o efter 1627 Anna Bertilsdotter Ruuth f. Bergstad.

Anna Bertilsdotter Ruuth f. Bergstad i Borgå sn., f. 1692 (1592?), d. 1668, var 1641 änka efter major Erik Jönsson, kommendant på Nymynde skans i Riga, "där han ock död blefven är".
g. 1:o fänriken under unge Lindved Klassons fana, "välbördig" Johan Jacobsson, som stupade 1611 utanför Nöteborg. (Kanske en kusin eller bror till Margareta Sarfve?) Dotter: Anna gift med Peter Udnie.
g. 2:o kornetten Mårten Hofstädt, "en kurländsk adelsman", var död 1623.
g 3:o Major Erik Jönsson, kommendant på Nymynde skans.

Sannolikheten att Erik Jönsson, som var kommendant på Nymynde skans och gift Anna Ruuth, skulle vara identisk med Erik Jönsson Cremer var stor. Vi vet att Cremer satt på Nymynde fram till 1628, då han fick order av kungen att bestyrka bl. a. skeppet Wasa och han var också med vid förlisningen i aug. s.å. men klarade sig. Vi har än så länge inte hittat någon utnämning av en ny kommendant på Nymynde efter Cremer, som dog 1632, förran 1639 då Thomas Kinnemund utses. Cremers ev. tredje äktenskap måste ha ingåtts efter 1627 då hans son i 2:o giftet, Peter, föddes, förmodl. omkr. 1629/1630.
Att det skulle ha funnits en annan kommendant och major Erik Jönsson mellan 1632 och 1639 är teoretiskt mögligt, men högst osannolikt.

Om nu alla dessa teorier skulle stämma så våre i så fall Hoppius' svärmor, Brita, dotter till Erik Jönsson Cremer. Den i kyrkobokstillägget nämnde Jurgen Kraemer var Erik Jönssons brors, Nils Jönssons, sonson. I så fall var Margareta Stråhlman och Jurgen Kraemer småkusiner och förklarar skrivningen i tillägget.

Betr. Uppgifter om Stråhlman.
Rulla 1625 1/11 --1626 1/11 över arklifolk (artilleri) i Erik Jönssons komp.
Kapten: Erik Jönsson
Löjtn.: Simon Skult och Henrik Stråhlman
Fänrik: Evert Croell m.fl.

och
Rullor för artillerifolk Riga 1664 9/9
Kapten Henrik Stråhlman
..."

Tämä siis v. 1993 ja kirjassaan v. 2003, Till minne av Maria Christina Kraemer, en kronika över 500 år med släkten, s. 118 Katy Hedman listaa Britan Erik Jönsson Cremerin lapseksi 1. aviosta Brita Nilsdotterin kanssa (vht. Vesteråsin piispaksi 1606 nimitetty- ei ehtinyt ottaa virkaa vastaan - Nicolaus Petri, k. 1606 ja Kerstin).

Jo Ramsay esitti Peter Henriksson Stråhlmanin toiseksi vaimoksi "Brita (Cremer?), begravd i domkyrkan i Viborg 5.1.1662".

----------
http://web.telia.com/~u72802835/tommypo ... juuret.htm

Sähköposti:

x-internet@hotmail.com

[mattixi]

Minuakin kiinnostaisi. Minulla on esiäiti Margaretha Krämer joka on avioitunut Matts Törnroosin kanssa, heillä poika Anders Törnroos syntynyt 1759 Rautalammilla, kuollut 1820 Hartolassa. En kuitenkaan löydä Rautalammin kirjoista tietoa vanhemmista.

[Marinka]

Hei!

Mistä sinulla on tieto että Anders Törnros olisi syntynyt Rautalammilla 1759?
Rautalammilla on kyllä syntynyt useakin Anders tuona vuonna, mutta ei yhtään Törnrosia. Hiskillä hakiessa vanhin on 1784 syntynyt Anders Törnrosin tytär Maria Elisabet. En tosin löydä Törnrosin perhettä rippikirjasta. En nimittäin löydä kylää nimeltä kyrkby tai Rautalambi! Ja onko sukunimi isältä saatu vai vasta suutarin opintojen aikana otettu?

[Hykke]

Googlaamalla löytyy Dordela-Krämer Sukuseura ry, liittyyköhän kysymykseen? Suku ollut Orimattilassa.

[mattixi]

Hei!

Mistä sinulla on tieto että Anders Törnros olisi syntynyt Rautalammilla 1759?
Rautalammilla on kyllä syntynyt useakin Anders tuona vuonna, mutta ei yhtään Törnrosia. Hiskillä hakiessa vanhin on 1784 syntynyt Anders Törnrosin tytär Maria Elisabet. En tosin löydä Törnrosin perhettä rippikirjasta. En nimittäin löydä kylää nimeltä kyrkby tai Rautalambi! Ja onko sukunimi isältä saatu vai vasta suutarin opintojen aikana otettu?

Täältä https://www.geni.com/people/Margaretha- ... 2769644874

Ihmettelin kyllä itsekin kun en löytänyt, tosin vanhat kirkonkirjat ovat aika haastavaa luettavaa.