Pellosniemi, Anttolanhovi, Baranoffin/Hastferin rälssikäräjät 1645, noituusjuttu

Kohteesta SshyWiki
Versio hetkellä 17. toukokuuta 2010 kello 21.49 – tehnyt EevaH (keskustelu | muokkaukset)
Loikkaa:valikkoon, hakuun

Alkuperäinen tuomiokirjan sivu | täällä

1. Förekom Peer Peersson Kieckoin och klageligen tillkienna gaf, att hans fader, som war een Nempndeman Peer Kieckoin är nu nestförledne 12 dagar för Philippi Jacobi genom een ochristeligh dödh omkommen, i dhett han hafuer på twå dagar så upswulnatt att hans halss haar warit så tiock, som om lijfuet, såsom och axlerne upswulnat och ögerne alldeles trengt sigh uur hufwudhet och upsuullit, hwaraf han tredie daghen lijfuet tillsettja måste, sejandes ingen annan dhett giordt hafua ähn hans broders swära en Nempndemans hustru Peer Rasains b:dh Kirstin Tarkiatar förebärandes tillijka medh sin broder Påfuel Peerson Kieckoin saaken så förewetta, att hans brodher Påfuell Peersson Kieckoin fäste sigh först medh Peer Rasains dotter, och een tijdh efter fästningen haar Rasains hustru begyntt tala att Påfuell skulle wara uhrsinnigh, derföre eij wille gifua sin dotter, hafuer alltså Påfuels fader stådt på sin rätt och willjat att Rasains hustru sådant bewijsa skulle, dett eij kunnat, derföre fådt dottren, sedhan dhe woro wigda, haar dottrens Margaretha Peerdottrens been begyntt werka, och sedhan han förledne Michaelis haar födt barn, då haar hon blifuit från weetet och så warit in till d: 15 Martij nestförledne, då een Ryss haar kommit hijt till Antola gårdh, Och på samma dagh höltz här Tingh, där medh Peer Rasains son Grels dragett till Peer Kieckoins son Påfuell och sagt till honom, att en Ryss är kommen hijt hwilken kan giöra siuka heelbregda, kom medh migh, Kan skee, han tär kunna hielpa min syster, dhen du äger, där medh Påfuell fölgt honom och alltså funnit Ryssen hoos Lars Antonen och honom medh sigh förtt till Peer Rasains gårdh, där ähr han af Peer Rasains hustru Kirstin Tarkiatar fördh uthi een särdeles stugne där ett laakan har bredz på golfuet, där på Ryssen haar kastadt ett stycke stort som een handh och allt lijtet runstycke, hwilke wore rödha och blå, sedhan han så kastadh haar och brukat sijne widskepelse, hafuer han sagdt, jagh will giöra din hustru heelbregda om du gifuer migh een half Rix$r, till sådant haar Påfuell neekat, sejandes sigh inga Penningar äga, mehr ähn ett Sölfuerrunstycke, dhet han honom gifuit haar, då haar hans swärmoder bedit sin mågh, att han ingalunda skulle öfuergifua Ryssen, uthan sejandes sigh wäll låna honom Penningar, haar alltså hans Swära gifuit Ryssen 2 $r K:M:t, sedhan haar Kirstin Tarkiatar bedit honom wällsigna sigh och sin åker, dett Ryssen låfuat haar, allenast hon skulle gifua honom af all sin sädh ått minstone een half Cappa hwilket han effter kommit haar, och af hwete, rog, korn, lijn, hamp, hafre, böner, ertter honom effter förmögenheeter gifuit och een S:r Penningar, sedhan allt sådant skeet war, hafuer han kastadt sijne andre instrumenter om åhrs wexten hwilke hafua warit som böner och rödha, allt medhan han så kastat haar, haar han på sin ryska blandrat, sedan allt sådant giordt war, hafuer Påfuels swära Kirstin Tarkiatar sagt till Påfuel här är eij mehr ähn 2 kannor ööl, dett må dhen fremmande dricka, enär merha brygges, fåå wäll grannerne, där medh Påfuel uthgått och beleft sijne hanskar och hatt i dhen stugan, och ingått uthi folckstugan, då han haar tyckt Ryssen för lenge dröja medh Kirstin och 3 hennes söner Michell, Peer coh Grels Rasain uthi dhett eensliga huuset, dy welat gåå dijt, men dhett andre folcket förneekat och sagdt, Om du gåår dijt, så bannas dee, Men Påfuell eij sådant achtadt uthan till dhem gått, och enär han inkom, fann han een stoor summa Penningar wara rechnadhe på een deegholkz botn, derföre frågat hwarföre der Peningar wara skulle ? Då Kirstin haar sagdt, för Anders Mustabokz skulldh, emädhan han från oss så mycket stulit haar, då Påfuel haar swaratt giör inthet dhett, emädhan du haar märke funnit hoos Mustabok, derföre gåår till Tinget, som nu hålles wedh Antola /:hwilken Mustabook haar stulit Räsains kornstacka:/ därmedh haar Michill Peersson dhen medleste son, som nu borta är, swarat neij, om wij gåå till Tinget och klaga Mustabookan, så blifuer Fougdhen ondh på oss och skrifuer till knechtar, ty han håller medh Mustabook, wij wela så låtha giöra honom, att han eij må stiela mehr från oss, Då Ryssen haar swarat: Jaa, jaa, jagh kan wäll giöra, om en will hafua, att jagh skall giöra een till rasandhe, att han skall taga sin knijf och äta sitt ägitt kiött, hwilket jagh 3 brödher wedh Rysslandz grentzen giort haar, eller att giöra een till krymplingh, att han fyrafota gåå skall, eller till blindh, eller medh een ynckeligh dödh döö, Då Kirstin som Modhren är swaradtt om jagh kunne så mycket som du, så skulle jagh giöra honom, att han illa döö skulle, där medh Ryssen swarat, dett är eij så hastigt som skiuta een skata af trää, Men innan sädes tijden skall dett skee, och alldrigh skall han annan sädh skiära, sejandes att så omtalte dee Mustabook, Men tuifuels uthan tillförenne beslutet sådant om Kieckoins fadher Peer Kieckoin, emädhan dett Kirstin begiertte och Ryssen låfuade wederfors honom och inthet Mustabook, uthan rätt så snart deres fader dödh blef, blef Mustabook medh sin son illa siuk, att på sonen är kiötet allt fallit ifrån armpijporna och beenen bara igen och sonorne? af, att alldrigh är han mehr någon Menniska, fadren är något bättre, men allt håller sängen.

Wijdare bekiende Peer Peersson och Påfuel Peersson Kieckoin, att när Påfuels hustru blef från weetet hafuer Peer Räsains hustru strax begynt att tala dhett Per Kieckoin skall hafua förgiortt sin egen sonehustru, som hennes dotter är, derföre haar hon låtit fiöra honom ondt igen, Men sagt om jagh ähn haar för 3 öre wärdhe, så skall jagh betala låta Peer Kieckoin för dhett han hafuer förtrolla låtit min dotter, sådane ordh hafuer Peer Kieckoin fådt weeta uthi Lhänet, att han sådane ordh hafuer feldt, men eij sagdt af hwem, derföre hafuer Peer Kieckoin sådant så snart han haar heemkommit, uppenbarat sijne söner uthi Christer Lambinens närwaro sejandes, att uthi Lhänet haar dee sagt om migh, kommer någott wedh detta århett, så är dhett genom Kirstin Tarkiatars Penningar hon Ryssen gifuit haar och om jagh lefuer till neste tingh, skall jagh fråga dhär effter eller om jagh döör skole I mijne söner fråga dhär efter, otta dagar dhär effter haar han blifuit siuk, så han haar sagdt andre gången till Christer Lmbinen, monne Räsäins hustru haar nu migh förtrolla låtitt. Sedhan om dagen förr ähn han dödh blef, hafuer han sendt sin son Peer effter Presten och Påfuell blifuit hoos sonom, där medh sendt effter sin granne Peer Culliain medh sin son, hwilke hafua dijt kommit, då Kieckoin haar sagdt för dhem, att Culliain wille wetna för Rätta, att jagh haar bedhit mijne söner fråga effter min dödh, och att dee Penningar, som Ryssen af Räsäiset gifne äro, och sagdt för anna orsaak äro för migh gifne allena, eller om dhe för oss bådhe gifne ärhe, weet jagh icke, uthan för dee Penningar är detta migh giordt. Wijdare sadhe sönerne, att sedhan Presten om Onsdagen dijt kom, hafuer han inthet mehr kunnat wäll tala, doch så mycket Presten H:r Jöran sadhe förstå kunnat, hafuer hon sagdt. O min stackare hwadh dee migh genom deres Penningar giordt hafua. Tillspordes Påfuell Kieckoin om hans hustru bättre är eller eij ? Swaradhe henne någott bettre wara, men icke alldeles. Frågades om Peer Räsäin hemma war, eller om han wijste der af ? Där till sadhe, att han war så wäll som dheres fadher här i Tinget, men om hrs wexten wijste han wäll, ty sagdt förr, att Ryssen skall hemptas tijt emädhan wårtt säde eij will lyckas. Žhn wijdare sade Peer och Påfuell Kieckoinen, att samma Ryss sedhan han dhär ifrån gått haar till Lars Antonen, hafuer han där sagdt: Sij här, såfåår jagh Penningar, jagh haar i dagh fått 12 œr Penningar och skall hafua sagdt: dee låthe migh giöra dhett i dagh, som Gudh sigh förbarme öfuer, och spörs wäll innan Christermessa , då han och 14 dagar förr dödh war, detta samma skall Johan Wänenen, Hans Korhoin, Olof Karhoin och Niels Heilain hafua hört.

Inkallades först Hans Karhoin och flijteligen förmantes att bekienna sanningen, hwadh han af Ryssen hörtt haar, när han från Räsala kom, hwilken efter aflagdan eedh bekiende, som föllier, att sedhan Ryssen kom från Räsala sadhe han till en poicke han medh sigh hadhe, som så länge blef hoos Antoin, Sij här äre 12 $r Penningar, som jagh i dagh migh förkofrat hafuer, inthet omtallt hwar han dhem fådt haar, uthan så sagdt, annat sadhe sigh icke ett ordh föra, där medh afwijstes.

Inkallades Olof Carhoin, hwilken effter aflagdhen eedh bekiendhe, att han uthe war, enär Ryssen inkommen war och sedhan han inkom reknadhe Ryssen 12 $r hwar han dhem bekom, sadhe sigh eij weeta eij heller frågatt.

Inkallades Niels Heikain, hwilcken där eij warit haar uthan hört uthi båthen Johannisdagh af Hans Karhoin, att Ryssen sagdt sigh 12 $r bekommit på dhen dagen han hoos Räsein war, annat wijste eij att seija. Inkallades Johan Wänein, hwilken effter aflagdan eedh bekiende, att Olof Parkinen hafuer fådt ondt i brystet derföre Johan fölgt honom till Lars Antonen dher Ryssen war, att kiöpa brystplåster af Ryssen, Men Ryssen begiert 5 $r dett Parkinen eij haar näns gifua, derföre inthet plåster fådt, då Lars Antonens hustru sagt haar, Olof Parkain näns eij skilljas wedh 5 $r lijkwäll haar han fådt här sin skinsäck full medh Penningar annat wiste han eij.

Inkallades Peer Kulliain och flijtigt förmanthes till sanningens bekiennelse, hwadh Peer Kieckoin för honom på sitt yttersta bekiendt haar som ofuanförmäles i sönernes klagan, hwilken effter aflagdan eed bekiende, att budh kom effter honom, derföre gick dijt, och när han kom dijt, kundhe han inthet tala, uthan wijste åth Räsala medh handen, då Påfuell begyntte seja att hans meningh är till Räsela, att dhe honom dhet giöret hafua, att han döö skulle, Men han sielf icke ett ordh kunnat tala, uthan när Kulliain gaf honom handh och badh om förlåtelse, hafuer han krammat handhen, annat wijste han eij, hwarcken om unsejningh eller trulldom.

Wälb:gh Carll Hastfher och junker Clas Johan Boreneu wetnadhe, att H:r Jöran hafuer dhem bedit emedhan han Tinget för sin siuklige lägenheet eij afwakta kunde, att dee seja wille, att så myckit han förstådt haar af Peer Kieckoinen, enär han honom medh dhett Högwerdiga Sacramentet besökte, bekiende han, Gudh Nådhe migh, hwadh dee migh genom deres Penningar giordt hafua, annat inthet kunnat förstå.

Förehades en Lagmans Nempndeman Påfuel Lambinen hwilken togh sin Gudh till hielp, att han haar frågat Christer Lambinen, som hoos honom boor många gånger uthi eensligheet hwadh han weet och hörtt haar om samma Kieckoins hastige afgångh, då han haar swaratt, att samma dagen han siuck blif, haar Kieckoin sagdt till Christer, ähn om Ryssen migh förtrollat haar, om jagh blifuer här af bättre nogh skall jagh fråga där effter i Tinget och sagt, att han Rasain eij nempt haar, uthan Christer där medh bortgått annat weet Christer eij att wetna, hwilken är nu eij för handhen uthan borthe.

Inkallades Peer Rasain och Kieckoins klagan honom förestellthes medh flijtigh förmaningh han sanningen bekienna skulle, huru wijda han i rådh och dådh warit haar medh sin hustrus och barn om Kieckoins förgiörande ? Här till Peer Räsäin swaradhe, att han alldrigh weet om någon trulldom mehr ähn sin dödh, uthan dhen tijdh här i Tinget warit, allenast sade, att enär hans son och mågh Påfuell reeste effter Ryssen, då bedh han, att dhe skulle låtha honom see effter hans sädhe, där om war hans willja och befallningh Men af annat eij weetat, sejandes att hans hustru och barn neeka där till, att dee hafua Kieckoin förgiöra låthett.

Inkallades sonen Peer Peersson Rasain, hwilken bekiende, att dhe hafua inburit till Ryssen af allehandha slagz säädh dhem han besedt haar, och sedhan kastat sijne låttar eller små englar, och bedit dhem upbära samma sädh, och slå blandh dhen andra sädhen, och sedhan förskaffa sigh annat sädhe, då dee hafua bedit honom, att han skulle blifua illa lönter, dhen som derhes sädhe förderfuat haar. annat sade sigh eij weeta af ehwadh Man medh honom giöra skulle och derföre gifua honom 7 $r.

Inkallades dhen yngste sonen Grels Peersson, hwilken är om sijne 20 åhr och bekiende effter flijtigh förmaningh, att dee gåfuo Ryssen 1 $r för dhett han skulle laga, att dheres sädhe kunne bättras, emädhan som och Nempndhen sade, att dhett någre hr haar wext och ingen kierna blifuit i axenoch sedhan Påfuel Kieckoin utgick, gifuit Ryssen ähn 3 $r på dhett han skulle förgiöra dhen medh een ynkeligh dödh, som dhem dhen olyckan på dheres sädh giorst hafuer, dhett Ryssen låfuat haar, frågades hoom andre gången, om dee honom befallt hafua förgiöra dhen medh ynkeligh dödh, som dheres sädhe förderfuat haar ? Där till bejakade åttskillige gånger Men neekadhe, att dee eij tallt hafua om Kieckoin, myckit mindre bedit Ryssen om honom.

Inkallades Modren Kirstin Tarkiatar, hwilken ett och annat föresteltes medh flijtige förmaningar till sanningens bekiennelse besynnerligh om sin yngste sons bekiennelse ? Där till hon swarade, ehuru wäll hon Ryssen bedit haar den förgiöra, som hennes säde förtrollat haar, lijkwäll ingen skada skeet, Belangande Kieckoin så neekade han sigh honom eij omtallt hafua för Ryssen.

Frågades hwadh samma Ryss heeter, hwar han boor och wijstas ? Där till swarade Nempnden, att han boor 3 mijl på denna sijdan stoore Sordawala uthi Caka Nemi by, och heter Håtta Matz. Wijdare sade Nempnden, att sedan Kieckoin utgaf Andan, blef han på tijman swullan qwitt och ögorne uthi hufwudet ingått igen och blefuit lijka som när han frisk war. Såsom och sade, att emillan Rasains hustru och Kieckoin een stoor oeenigheet war.

Denne saak upskiutes till Ryssens ankompst, om han elliest kan fast fåss, hwar om Wälb:ne Landzherren Aoisere? att han må fast tagas.