WINTER,STRÅHLMANN,JUUSTEEN,ILOLA,&KRÄMER,&(STÅRCK)
WINTER suku,(Saksa)>Viipuri
WINTER Söffring,Viipurin raatimies 1545-1566,(invandrade 1507 från Luneburg),&n.1550Viipuri lapsia: WINTER Olof*n.1552-*Viipuri,&1577Viipuri lapsia: WINTER Olof*1578*Viipuri,Viipurin raatimies 1606-09, 1618, pormestari 1620-30. Lappeen lainlukija 1607-34,Jääsken-Äyräpään 1616-26,Käkisalmen läänin 1625-27, Karjalan alilaamanni 1618 (?),jurist i början av 1600-talet,&n.1602 lapsia: Kristiern*n.1603-+1667,opettaja Viipurin koulussa ja kimnaasissa 1634,Jääsken kirkkoherra 1652-1667,mainittu Jääsken käräjillä 10 kertaa vuosina 1633-69,&1627 Viipuri,1&,2&, X.
WINTER Mårten*1605/n.1606-†1667-1670,1&,on mainittu Taipalsaaren käräjillä 1642 ja 1648 sekä Ruokolahden käräjillä 1670 kuolleena.Oli porvarina Viipurissa jo 1635,raatimies,&n.1638 puoliso STRÅHLMANN Brita†1692 lapsia: Mårten, Henrik*1650-+12.5.1694+Viipuri,Lektor,magister,&., Maria+1690+h.27.12.1690Rotzintaipal&.
WINTER NN Mårtensdotter†h.14.3.1697*Viipuri puoliso GRÖÖN Victor*1640/*1645-
WINTER Forskare:Ritva Winter,forskar i skrivarsläkten Winter från Wiborg, Karelen, en släkt som troligen har ursprung i Danmark och spred sig i Norden under Unionstiden.
Sidan skapad: 15 sept 2007 15:37 Uppdaterad: 15 sept 2007 15:56
Jag forskar i följande släkter:
Winter i Wiborg/Karelen med ättlingar. Släkten har troligen sitt ursprung i Tyskland/Danmark och förefaller ha spritt sig i Norden under Unionstiden. Släkten har genom århundradena knutit förbindelser till många kända borgerliga släkter i Finland. I släktregistret förekommer namn som Juusten, (Boisman), Stråhlman, (Piper) m fl.
En släktutredning/artikel av mig:
Om WIBORGSSLÄKTEN WINTER
Ingen har ännu lyckats utreda släktens ursprung. Lagus hänför i sin Wiborgs-historia släkten till 'det tyska elementet'. Uppenbarligen baserar han sig endast på släktnamnet som ju är mycket vanligt i tysktalande områden. Enligt en uppgift invandrade Söffring Winter från Lûneburg 1507.
Eftersom släktnamnet förekommer inom Wiborgs borgerskap har man dragit slutsatsen att den varit verksam inom de borgerliga näringarna, handel och hantverk.
Min egen genomgång visar en annan bild. Det första som står fram är det danska namnskicket, samtliga av de först nämnda individerna har 'danska' namn, mest typiskt är Söffring = Sören, jfr Söffring/Sören Norrby. Danska böcker i ämnet avslöjar att släktnamnet Winter är ´hyppigt' förekommande i Danmark, individer med samma förnamn och med samma yrkestradition.
Någon köpman har jag inte lyckats återfinna i Wiborg, däremot i Stockholm. Den Mårten Mårtensson som nämns i Bergholms släktbok kan vara identisk med köpmannen Mårten Larsson Winter från Stockholm (som pga landsköp dömdes att bosätta sig i det nygrundade Fredrikshamn - vilket han så småningom motvilligt gjorde). Yrkestraditionen är förvaltningsinriktad, i Kronans tjänst eller stadens. Sådan tjänst krävde en för tiden god utbildning och utbildningstraditionen är stark, universitetsstudier i Tyskland åtminstone redan på 1600-talet. Traditionen är beständig, åren 1640 - 1812 representerades släkten vid Åbo Akademi av omkring 50 studenter.
Jag spekulerar i om släkten vandrat från Tyskland upp till Jylland, där den fanns på 1300-talet. På 1500-talet hade den spritt sig över Danmark till Köpenhamn och Skåne. Från Sölvesborg i Skåne härstammade den utomordentligt mäktiga släkten Tott med förläningar både i nuvarande Sverige och Finland på 1400-talet, ex vis Karelen. Denna släkt behövde naturligtvis utbildade 'tjänare' och där släkten Tott hade förläningar, där förekommer också namnet Winter, såsom på Gotland (danskt till 1645).
I Sörmland (också tidigare förlänat Tott) nämns 1477 och 1480 en Olaus Wijnter, kanik i Strängnäs. Denne förefaller ha sysslat med juridiska frågor, kyrkan bevakade sina intressen vid jordöverlåtelser och dess tillstånd krävdes vid försäljning, arvsskifte etc. Som skolmästare vid Örebro skola nämns 1555 - 1561 en mäster Christianus Henrici. Christianus Henrici Winter, slutligen kyrkoherde och möjlig skolmästare i Björneborg 1584, död omkring 1587, var knuten till Vasarna. Han sändes på kungliga uppdrag, bl a till Tyskland. En annan präst, Johan Winter, sändes 1563 på diplomatiskt uppdrag till Ryssland.
En eventuell koppling mellan Wintersläkterna i Wiborg och Åbo kan kanske finnas i Sörmland. Boktryckaren Johan Winter (Åbo-släkten) blev på 1600-talet inkallad från Dorpat, men härstammade från Örebro. I Åbo slotts räkenskaper för år 1568 nämns skräddaren/skomakaren Falentin Winter, namnet förekommer således tidigt i Åbo.
Härstammar alltså Wiborgs-Wintrarna från en dansk skrivarsläkt, med tyskt ursprung mycket långt tillbaka i tiden, som under unionstiden - kanske via Sörmland - kommit till Wiborg? Eller kommer de dit efter Vasarnas maktövertagande?
DE TIDIGASTE WINTRARNA I WIBORG eller individer med anknytning till Wiborg
Söffring, nämnd 1507?, 1540 - 1571 Mickel, nämnd 1540 Niclis, nämnd 1545 Henrik, nämnd 1558 Johan, herr, 1563 Tomess Hendersson, lots, nämnd 1557 - 1560 Elin, nämnd 1571 Olof Olofsson, jurist, i början av 1600-talet.
STRÅHLMANN suku,Lubeck,Saksa>Viipuri
STRÅHLMANN 51,Henrik Nilsson*1540/*n.1544-†1592,*Saksa.Lyypekistä>Viipuriin,Stråhlmann suvun kantaisä,Tysk köpsven,syntyjään Saksalainen,hansakauppias,kauppias,kom till Viborg,muutti Saksasta Viipuriin kauppiaana,hän toimi kauppiaana,nämnes för första gången 1579,mainitaan ensi kerran Viipurissa vierailevana kauppiaana,l.kestinä,kauppakestinä,kaupungissa vieraana jo 1579. Muutama vuotta myöhemmin omisti talon Viipurissa.Kaikesta päätellen hän oli menestyvä kauppias,viimeistään 1580-luvulla asui Viipurissa,sitten kauppias, kauppamatkustavainen,handlande i Viborg,borgare,porvari,borgmästare i Viborg.Henrik Stråhlman,handelsmannen som hade affärer över hela riket. Peter Stråhlman, hans son, var hans medhjälpare som yngre och reste mycket i pappans affärer.&n.1569Viipuri puoliso JUUSTEEN 91,Anna*1550/*n.1548-†1642 lapsia: Hans+1627,suomalaisen ratsumies-lipullisen päällikkö,sai läänitykseksi Ilolan kylän Muolaassa ja Hämmeksen kylän Uudellakirkolla 5.6.1615&, Paulus+1630/1633ratsumestari,soturi,&, Catarina*1573-†1651,1&(1600),2&1618, Maria*n.1575-+4.6.1650/änka1690?,1&,2&,3&, X, Henrik*n.1580-+e.1643,*Viipuri,ratsumies Venäjän sodassa&.
STRÅHLMANN 87,Peter*1570/1576-†(h):5.12.1657* ja †Viborg,kauppahuoneen palvelija,kauppapalvelija,hospitaalin ja vaivaishuoneen vuoti Viipurissa,hospitalsfogden i Viborg,hospitals- och fattighusfogde i Viborg,kaksi kertaa naimisissa,(KUMPI VAIMOISTA ESI-ÄITI??1vaimo Sarfve,2vaimo Krämer) puoliso KRÄMER Brita†1662Viborg lapsia: Margareta+2.4.1673&29.1.1651, X, Anna+1688,1&,2&, Hans+h.1.5.1690Viipuri, luostarikirkko,kauppias,1&,2&.
STRÅHLMANN Brita†1692,&n.1638 puoliso WINTER Mårten*1605/n.1606-†1667-1670
JUUSTEEN suku,Viipuri
JUUSTEEN 59,Peder*n.1470-†1530 †kuoli Viipurissa raivonneeseen ruttoon†Viipuri ,varakas Viipurilainen,laivanvarustaja, suurliikemies,kauppias, ägde Juustila i Viborg,borgare i Viborg, porvari,suurkauppias,slottslov,slottsloven på Viborgs slott 1525-30,nämnd 20.3.1525. ,slottsloven på Viborgs slott från 20.3.1525 ,omisti kivitalon luostarikirkon vieressä,osti Merijoen talon Viipurin pitäjässä. puoliso 62,vaimo*n.1470-†1533†Viborg†död i pesten†ruttoon lapsia: Jöns*n.1500-+1566+Viipuri,egde Juustila gods i Viborgs socken,rådman i Viborg 1540-61,stadsskrifvare 1545,1559-66,uttages senast 1566 i Viborgs mantalregister såsom bosatt i tredje kvarteret, Söffring*n.1500-+n.1578*Viipuri+Hauho,kyrkoherde i Hauho 1541-78,omisti Kuittilan talon Rengossa&, X, Brita*n.1500-,Bjur,&, Hintz+1530,Viipurin porvari.
JUUSTEEN 58,Påvel*1516-†22.8.1575 *Viborgs sn.,Juustila by, *Viipuri msrk,Juustila, †Åbo†h:Turku,Turun tuomiokirkko,biskop i Viborg 1554-1563 och i Åbo 1563-,piispa, suomen piispa, adlad/aateloitu 1572/1573/1578, opiskeli Wittembergissä,Saksassa,hänen opettajana mm. (martti luther),(mikael agricolan) tuttu, vihittiin piispaksi Strängnäs Ruotsissa, tapasi kuninkaan(gustav vasa), (reformaattori,uskonpuhdistaja), kirjoitti paljon kirjoja,mm latinaksi, historiankirjoittaja, rauhanneuvottelija Venäjällä tsaarin(ivan julman)vankina,syksy1569- x.2.1572. (vihki Uppsalassa Ruotsin piispan) begraven i Åbo,domkyrkans högchor. &n.1547Viipuri puoliso KÄRSTILÄ Anna*n.1516-†j.13.8.1609 lapsia: X, Per+1614+Viipurin msrk,Juustila,Juustilan herra,Hattulan vuoti 1589-94,knekthöfvidsman,sotapäällikkö&, Hans*n.1560-+1649Mainiemen herra,ratsumestari,befallningsman i Hattula härad 1589-1594.skrev sig till sin hustrus arvgods,Kyynämäki i Bjärnå socken.Fick 10.7.1594 förläning av Pärnäspää gods i Uskela socken.&, Kasper+e.1602,meni 1590 jesuiittakouluun,Puolan kuningattaren palvelija 1597, Erik.
JUUSTEEN 91,Anna*1550/*n.1548-†1642, 2&1595,&n.1569Viipuri puoliso STRÅHLMANN 51,Henrik Nilsson*1540/*n.1544-†1592
ILOLA (/KÄRSTILÄ) suku,Viipuri
ILOLA Matts(*1475-),elää 1550,Ilolan herra Matti,Viipurin pitäjän Kärstilän omistaja n.1550 lapsia: MATTSSON Sigfrid (*i slutet på 1400-talet-)-†1551,* ja†Viborg,till Ilola i Mohla,aatelinen,†Viborg,Ilola,Mohla,bebodde köpegodset Ilola i Mohla,underfogde på Viborgs slott 1538,länsman i Jääskis 1545 och i slottssloven på Viborgs slott,adlad av (gustav vasa).kuningas (kustaa I)aateloi Sigfrid Mattssonin.Vaakuna:en stjärna med sex uddar och ett kors.Erhöll på sitt…gods i Ilola i Mohla sn 1545 och på sammagång i slottsloven i Viborg.Var länsman i Jääskis sn 1545.Var länsman i Jääskis sn 1545.Viipurin linnan alivuoti,Jääsken nimismies,title:slottslov,occupation:warden of the castle,sheriff. puoliso Karin Henriksdotter(*i slutet på 1400-talet-)†(j.)1567/1609* ja †Viborg,Tenala Bergby,2&,omisti Bergbyn Tenalan pitäjässä, lapsia: KÄRSTILÄ Anna*n.1516-†j.13.8.1609†Turku,till Bergby i Tenala,2&. puoliso JUUSTEEN 58,Påvel*1516-†22.8.1575
KRÄMER/CREMER suku,Unna,Westphalen,Saksa>
KRÄMER Jöns*n.1515/*n.1550 senast†n.1603,eli 7.12.1601,*Westfalen,adlig börd,Ätten härstammar från Unna i Westphalen,Tyskland>,Jöns Kremer kom därifrån på 1500-talet.oli kauppamies, porvari ja pormestari – vaikka hän oikeasti olikin aatelinen.invandrad som ung från Tyskland. Han kom från Westfalen via Lübeck antagligen till Söderköping i Sverige. Blev sedan handelsman och borgmästare i Vadstena.Det tidigaste fyndet i Sverige av Jöns Cremer och hans till namnet okända hustru är från 1539. artillerilöjtnant i Sv. tjänst.Var gift 3 ggr. puoliso Jespersdotter Sofia lapsia: KRÄMER Erik*1555/1570-†1632/1636,stf riksamiral,ståthållare,befäl på regalskeppet vasa,hade utsetts till eskaderchef,amiral,var ombord på på vasa för att leda denna eskader,var fälttygmästare och vice-amiral över älvsnabbereskadern och var ombord på regalskeppet vasa,när hon kapsejsade 10.8.1628,men räddades i sista stund från att drunkna. puoliso (STÅRCK) Brita lapsia: KRÄMER Brita†1662Viborg puoliso STRÅHLMANN 87,Peter*1570/1576-†(h):5.12.1657* ja †Viborg,kauppahuoneen palvelija,kauppapalvelija,hospitaalin ja vaivaishuoneen vuoti Viipurissa,hospitalsfogden i Viborg,hospitals- och fattighusfogde i Viborg,kaksi kertaa naimisissa,(KUMPI VAIMOISTA ESI-ÄITI??1vaimo Sarfve,2vaimo Krämer)
Lisätietoja: KRÄMER/CREMER Katy Hedman Brännland.Till minnet av Maria Kristina Kraemer. En krönika över 500 år med släkten Boken är en sammanställning av efterkommande till Jöns Cremer, född ca 1515, död ca 1603, invandrad som ung från Tyskland. Han kom från Westfalen via Lübeck antagligen till Söderköping i Sverige. Blev sedan handelsman och borgmästare i Vadstena, vilket är helt nya uppgifter liksom data om hans tre äktenskap. Hans efterkommande bosatte sig på olika håll i det svenska riket, en del i moderlandet Sverige, en del under stormaktstiden i Estland varifrån medlemmar flyttade till Finland. Från Finland kom sedan några vid olika tidpunkter tillbaka till Sverige. En gren adlades med namnet Cremer, en annan med namnet von Kraemer samt en med namnet Krämer, därtill beskrivs de i Sverige icke adlade grenarna Kremer och Kraemer. Flera av kvinnolinjerna är utredda, vilka inte tidigare varit det. Den mest namnkunnige av släkten i våra dagar är viceamiral Erik Jönsson Krämer som var befäl på regalskeppet Vasa vid dess förlisning 1628. Läs också om hur det på 1500-talet gick för myntmästaren i Stockholm och hans styvmor när de sökte råd hos en spåkvinna angående en stöld i "Myntet". Läs om den fattige köpmansdrängen på 1600-talet som sov över på en plankhög på Kornhamnstorg i Stockholm en varm vårnatt och drömde sanndrömmar om sin kommande förmögenhet. Läs om den olycklige unge mannen på 1700-talet som satt inlåst på Carlstens fästning och miste sin ettåriga dotter genom döden och sin fru, för att hon inte orkade vänta på honom utan hade hittat en annan. Boken har ett personregister som omfattar närmare 1.400 namn och illustrationer bestående av framför allt fotografier, de flesta tagna av författaren, från platser där släkten bott i Sverige, Estland och Finland.Boken är inte enbart ett vanligt genealogiskt verk utan även en krönika över vanliga människors liv och vardag genom seklerna.
Utgivare: Katy Hedman Brännland Tryckår: 2003 Antal sidor: ca 180 Format: A4 Inbunden: Nej Illustrationer: Ja ISBN: 91-631-3549-3
» Släkter » Introducerad adel » Cremer Jöns Kremer från Westphalen, artillerilöjtnant, och hustrun Sophia Jespersdtr kom till Sverige, vet ej när. Sonen Eric Jönsson Cremer blev major i svensk tjänst 1610, tygmästare 1613 och fälttygmästare 1621. Eric gifte sig 1621 med Anna Bergenfeldt, dtr till kungliga räntmästaren Peder Pederson, adlad Bergenfeldt, adliga ätten 298. Innehade Norala kungsgård. Mor till Anna Bergenfeldt vara Catharina Dundie. Eric Jönsson Cremer fanns ombord på Wasa vid dess förlisning med undkom med livet i behåll. Eric Jönssons två söner, Johan och Peter, adlades i Sverige 1662 och introducerades på Riddarhuset 1664.
Jöns Cremer (Kremer) Skall ha varit av adlig börd. Kom till Sverige i början av 1500-talet och blev löjtnant vid artilleriet. Ätten, som är av samma härkomst som adliga ätten Cremer, härstammar från Unna i Westphalen, där Evert Kremer år 1413 var domare. Jöns Kremer kom därifrån på 1500-talet. Skall ha varit gift med en dotter till borgmästaren i Lübeck Nicolas Bröms, som hjälpte Gustaf Eriksson Vasa, sedan han flytt ur fångenskapen hos Banér på Kallö gård (Jutland), åter över till Sverige. Detta var i början på 1500-talet, Enligt Anrep var han dock gift med Sophia Jespersdotter (andra giftet?). Kraemer(Cremer, Kremer m.fl stavn.) i Balticum och Sverige-Finland. tidigaste fyndet i Sverige av Jöns Cremer och hans till namnet okända hustru är från 1539. gift 3 ggr.
Jöns Cremer (n. 1515 – n. 1603) oli kauppamies, porvari ja pormestari – vaikka hän oikeasti olikin aatelinen. Hän muutti Saksasta Ruotsiin, Vadstenaan. Hänen poikansa kuoli Tallinnassa,
Förf. har i boken gjort en ingående analys av Erik Jönsson Krämers liv. Han var först sjömilitär, sedan sjöartillerist och artillerist Han var t.ex. 1613-1625 fälttygmästare och t.f. rikstygmästare (högsta graden inom artilleriet) bl.a. i Finland ocg Estland. 1625-1626 tygmästare och kapten för 1:sta komp. Kungl.Maj:ts artillerifolk m.m. (tyg = ty. zeug = artilleripjäs). Den ovan nämnda bok torde finnas att låna på bibliotek eller på Genealogiska Samfundet. Erik Jönsson hade också högsta ansvaret för inhandling och proviantering till flottan, så han kan mycket väl ha haft att göra med med Henrik Stråhlman, handelsmannen som hade affärer över hela riket. Peter Stråhlman, hans son, var hans medhjälpare som yngre och reste mycket i pappans affärer
Hammarstorp (Hammarsudd)( och Sisshammar i Husby-Sjutolfts socken, Trögds härad, Uppland Bengt Larsson dog på sin sätesgård Hammarsudd någon dag i början av år 1616, före maj månad.Senast år 1586 gifte han sig med hovkammarpigan Anna Andersdotter, som kan ha varit en nära släktingtill drottning Karin Månsdotter. Anna hade 1582 21/1 fått Hammarstorp (Hammarsudd) med Uddängen i Husby-Sjutolfts socken, Trögds härad i förläning i sin livstid. Hon dog där troligen i slutet av 1613, senast i början av 1614. Förläningen hade före henne innehafts av Anna Månsdotter, som troligen var syster till Karin Månsdotter och gift med Matts smed. Bengt och Anna hade inga barn och Hammarsudd gick över till fälttygmästaren Erik Jönsson Krämer. 1617 fick han gården i förläning och 1621 donerades den till honom. Otto Helander har utrett släktskapen dem emellan: fälttygmästaren var Bengts broders hustrus bror. Brodern hette Per Larsson, hustruns förnamn är okänt. Deras son Joen Persson blev artilleriöverste och adlad Jernlod 1636, varvid han fick överta Bengt Larssons vapen.
Erik Jönsson, sedermera känd som fälttygmästaren och viceamiralen på regalskeppet Vasa, som förliste 1628, är omnämnd första gången vid flottan 1575. Detta år kom han i tjänst som underarklimästare (artilleriet) på örlogsskeppet Svanen. Från år 1586 anges Erik Jönsson vara överste arklimästare på skeppsflottan. I denna tjänst var han ansvarig för allt artilleri till sjöss, skeppsfolkets och sjöbysseskyttarnas beväpning och de sistnämndas kost. Från den 4 maj 1604 anges Erik Jönsson vara också skeppskapten. I löningsregister för sjöfolk den 18 februari 1606 kallas han amiral. I början av april 1610 blev Erik Jönsson förordnad till befälhavare över krigsfolket i Norrland som skulle erövra Kolahus (platsen för dagens Murmansk), vilket dock inte lyckades. 1611 blev Erik Jönsson förordnad till fälttygmästare, dvs chef för tygstaten. Karriären beskrivs i minsta detalj; jag nämner här bara de viktigaste milstolparna: 1611-13 fälttygmästare i Kalmarkriget, 1613-25 fälttygmästare och stf rikstygmästare bl a i Finland och Estland, 1626-27 ståthållare i Putzig, Preussen, 1627-28 fälttygmästare och viceamiral bl a i Pillau, Preussen, och Stockholm (chef för Stockholms eskadern 1628, var ombord på regalskeppet Vasa vid olyckan den 10 augusti och räddades i sista stund ur vattnet), slutligen stf riksamiral 1629. “Välbördig” Erik Jönsson dog på sin sätesgård Hammarsudd i början av år 1633 efter ett långt och ärorikt men strapatsfyllt liv i en aktningsvärd ålder av närmare 80 år och är troligen begravd i Villberga kyrka (liksom Bengt Larsson). Hammarsudd såldes 1644 av Erik Jönsson Krämers hustrus bror, Anders Bergenfelt, med kungl. tillstånd till rikskanslern Axel Oxenstierna.
Bilaga I till ovanstående skrift. Stockholm 1998. 74 s. Ill.I denna bilaga redovisas uppgifter som inte fick plats i boken och några uppgifter som är funna efter tryckningen av den. T ex uppgifter från tiden då Bengt Larsson var underamiral och fogde på Stockholms slott, uppgifter om Erik Jönsson Krämers insatser i Kalmarkriget 1611 med bl a avtryck av “Tygmästarens berättelse”, ett kapitel om generalmajoren Peter Creimer, en släkting till Erik Jönsson Krämer, och ett annat om kaptenen Lars Jönsson Krämer och majoren Johan Krämer, som möjligen var bröder och kanske härstammade från en borgmästare Jöns Krämer i Vadstena (hypotes härom på s 45).
Stråhlman-suvun kantaisän pojan, Peter Stråhlmanin ja puolisonsa Margareta Mårtenintytär Sarfven (vanhemmat Pyhtään kirkkoherra Martinus Henrici ja Karin Mårtensdotter Poitz) tytär Margareta vihittiin 28.1.1651 Henrik Hoppius (Hopp) vanhemman kanssa.
Henrik Hoppius vanhemman naineen Margareta Petersdr Stråhlmanin äiti oli Brita Eriksdr Cremer, Peter Henriksson Stråhlmanin 2. pso.
Margareta Mårtensdr (Sarfve) kuoli ennen 19.6.1619 (ks. Love Kurténin Genos 45: 1975, s. 4-11 ja L-E Stråhlmanin Släkten Stråhlman- Stråhlmann, s. 26, tab. 5.). Margareta Stråhlman avioitui v. 1651 ja sai viimeisen lapsensa Marian Henrik Hoppiuksen kanssa 2.7.1672. Siitä voinee laskea, ettei Margareta Stråhlman oikein voinut olla syntynyt 1619 tai aiemmin (vaikka etunimi antaisikin osviittaa siihen suuntaan). Margaretan ensimmäinen tytär olikin sitten Birgitta/Brita.
Käsittääkseni (ja myös Lars-Erik Stråhlmanin arvelujen mukaan) ainoastaan Hans (1. pso porvari Jacob Strangin leski N.N. Harakka, 2. pso Catharina Suniksdr Holst) voisi mahdollisesti olla Peter Stråhlmanin aviosta Margareta Mårtensdr:n kanssa - tämä perustuen ainoastaan Hansin tyttärien nimiin, ensin Margareta (/isoäiti) ja sitten Catharina (/äiti).
Stråhlman-sukukirjan s. 6 taulussa ei lasten äitejä ole eritelty ja Britakin tunnetaan vain etunimeltään; sivulla 27 todetaan, ettei ole tiedossa, kummasta avioliitosta lapset ovat syntyisin.
Katy Hedman ihmettelee, miksi kh Henrik Hoppiuksen "kastekirjassa" Vesilahdelta, käsitellään Krämereitä hänen lähiomaistensa yhteydessä, muttei ketään muita Vesilahden merkkihenkilöitä?
"Uppgiften att Margareta Stråhlmans mor, Brita, skulle vara en dotter till Erik Jönsson (Cremer) i hans 1:o gifte är obekräftad,men uppgiften finns.
Erik Jönsson Cremer, major, fälttygmästare f. ca. 1570, d. 1632. g. 1:o Brita (ant. Stårck). Barn: Ev. Brita gift med Peter Stråhlman och Nils, f. 1617 g. 2:o ca. 1620 Brita Bergenfelt (ej Anna som anges i tryckta källor). Barn: Johan f. 1625, Peter f. 1627. g. 3:o efter 1627 Anna Bertilsdotter Ruuth f. Bergstad.
Anna Bertilsdotter Ruuth f. Bergstad i Borgå sn., f. 1692 (1592?), d. 1668, var 1641 änka efter major Erik Jönsson, kommendant på Nymynde skans i Riga, "där han ock död blefven är". g. 1:o fänriken under unge Lindved Klassons fana, "välbördig" Johan Jacobsson, som stupade 1611 utanför Nöteborg. (Kanske en kusin eller bror till Margareta Sarfve?) Dotter: Anna gift med Peter Udnie. g. 2:o kornetten Mårten Hofstädt, "en kurländsk adelsman", var död 1623. g 3:o Major Erik Jönsson, kommendant på Nymynde skans.
Sannolikheten att Erik Jönsson, som var kommendant på Nymynde skans och gift Anna Ruuth, skulle vara identisk med Erik Jönsson Cremer var stor. Vi vet att Cremer satt på Nymynde fram till 1628, då han fick order av kungen att bestyrka bl. a. skeppet Wasa och han var också med vid förlisningen i aug. s.å. men klarade sig. Vi har än så länge inte hittat någon utnämning av en ny kommendant på Nymynde efter Cremer, som dog 1632, förran 1639 då Thomas Kinnemund utses. Cremers ev. tredje äktenskap måste ha ingåtts efter 1627 då hans son i 2:o giftet, Peter, föddes, förmodl. omkr. 1629/1630. Att det skulle ha funnits en annan kommendant och major Erik Jönsson mellan 1632 och 1639 är teoretiskt mögligt, men högst osannolikt.
Om nu alla dessa teorier skulle stämma så våre i så fall Hoppius' svärmor, Brita, dotter till Erik Jönsson Cremer. Den i kyrkobokstillägget nämnde Jurgen Kraemer var Erik Jönssons brors, Nils Jönssons, sonson. I så fall var Margareta Stråhlman och Jurgen Kraemer småkusiner och förklarar skrivningen i tillägget.
Betr. Uppgifter om Stråhlman. Rulla 1625 1/11 --1626 1/11 över arklifolk (artilleri) i Erik Jönssons komp. Kapten: Erik Jönsson Löjtn.: Simon Skult och Henrik Stråhlman Fänrik: Evert Croell m.fl.
och Rullor för artillerifolk Riga 1664 9/9 Kapten Henrik Stråhlman ..."
Tämä siis v. 1993 ja kirjassaan v. 2003, Till minne av Maria Christina Kraemer, en kronika över 500 år med släkten, s. 118 Katy Hedman listaa Britan Erik Jönsson Cremerin lapseksi 1. aviosta Brita Nilsdotterin kanssa (vht. Vesteråsin piispaksi 1606 nimitetty- ei ehtinyt ottaa virkaa vastaan - Nicolaus Petri, k. 1606 ja Kerstin).
Jo Ramsay esitti Peter Henriksson Stråhlmanin toiseksi vaimoksi "Brita (Cremer?), begravd i domkyrkan i Viborg 5.1.1662".
(STÅRCK) suku, Kalmar>
Nicolaus Petri,†j.8.9.hösten1606,1606 biskop i Västerås stift,superintendent i Kalmar stift från 1603-1606.Kalmar stifts förste superintendent då stiftet bildades genom att brytas ut från Linköpings stift 1603.Efter det att Kung (Karl IX) avsatte biskop (Olaus Stephani Bellinus) 8 september 1606 och utsåg samtidigt magister Nicolaus Petri i Kalmar till efterträdare.Denne dog emellertid senare samma höst varefter biskopsstolen en tid var obesatt.Vesteråsin piispaksi 1606 nimitetty- ei ehtinyt ottaa virkaa vastaan. puoliso Kerstin lapsia: (STÅRCK) Brita puoliso KRÄMER Erik*1555/1570-†1632/1636
Nicolaus Petri Från Wikipedia Nicolaus Petri, Död 1606 superintendent i Kalmar stift från 1603-1606. 1606 blev han biskop i Västerås stift Han var Kalmar stifts förste superintendenten då stiftet bildades genom att brytas ut från Linköpings stift 1603. Efter det att Kung Karl IX avsatte biskop Olaus Stephani Bellinus den 8 september 1606 och utsåg samtidigt magister Nicolaus Petri i Kalmar till efterträdare. Denne dog emellertid senare samma höst varefter biskopsstolen en tid var obesatt. Företrädare: Biskopen i Linköpings stift Superintendent i Kalmar stift 1603–1606 Efterträdare: Johannes Petri Ungius
Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Nicolaus_Petri Kategorier: Biskopar i Kalmar stift | Biskopar i Västerås stift | Avlidna 1606 |
Observationes strengnenses (lat., "i Strängnäs utarbetade anmärkningar") kallades en 1601 utarbetad revision af 1541 års bibelöfversättning. Redan på kyrkomötet i Uppsala 1593 hade hertig Karl framhållit behofvet af svenska bibelöfversätt-ningens öfverseende. För detta ändamål nedsattes 1600 en kommission, bestående af biskopen i Strängnäs Petrus Jonse, superintendenten i Mariestad Molitaeus, dåv. kyrkoherden i Nyköping, kort därefter ärkebiskopen Olaus Martini och kyrkoherden i St. Mellösa af Strängnäs stift Nils (möjligen densamme som Nicolaus Petri, hvilken 1606 blef biskop i Västerås). Den sistnämnde, om hvilken uppgifterna äro osäkra, skulle, så snart Moseböckerna blifvit färdiga, bege sig till Hamburg för att där ombesörja tryckningen, i den mån arbetet blef | färdigt. Hela granskningen var utarbetad 1601, . men som domkapitlens utlåtanden infordrades och dessa dröjde, uppsköts tryckningen år från år till ; hertigens stora missnöje. Vid 1604 års riksdag till-| styrktes tryckningen af adel, präster och borgare. j Den blef emellertid icke af, trots Karls ansträng-’ ningar. Orsaken därtill synes ha varit brist på i både penningar och intresse. J- i’
Tommy Pohjanen sukujuuret:
Sähköposti:
x-internet@hotmail.com
